Septimus Heap (Privat roll)

Menja kan inte låta bli att le, sen skrattar hon lätt. "Du är söt när du gråter." flinar hon roat.

Elenya känner sig stolt över att ha muntrat upp Menja och låtsas rodna "Nemen sluta nu, sluta" säger hon låtsas blygsamt.

"Ja, ja, ja du ser ut som ett gammalt troll." skämtar Menja tillbaka och skrattar roat.

"Detsamma" skrattar Elenya, det kändes skönt att skratta med Menja som förut men plötsligt slog henne en hemsk tanke...

"Vad är det?" säger Menja plötsligt undrande, det syntes på Elenya att hon kom att tänka på något.

"Jag har missat slut proven!" utropade Elenya förskräckt.

Menja bara stirrade på henne, sen ryckte det runt hennes mun. Och sen veck hon sig dubbel och föll i gapskratt.
När hon åter hämtat sig, ser hon på Elenya. "Ledsen men det lät så komiskt med tanke på allt som hänt." flinar hon och ler. "Det går säkert att ordna så du kan göra dem senare, jag ska prata med läran. Mig gillar hon, pluggis som jag är." säger Menja lätt.

Elenya bara stirrar på Menja när hon viker sig dubbel av skratt och till slut så ler hon osäkert, jag antar att det lät lite komiskt tänkte hon.
Hon nickade och kände sig lättad, utan Menja skulle hennes lärare säkert ha kuggat henne.
Hon log roat åt Menja skrattade lätt.

Menja ler lätt. "Läraren lyssnar på mig. Tro mig hon kommer skrika av glädje om jag kommer och hälsar på er klass." suckar Menja.
"Hon vill säkert att jag ska bli lärare, men jag vill inte det jag vill bli undermagiker." sa Menja bestämt.

"Det är klart och när du är övermagiker och fortfarande min vän, så kommer jag hänga här med dig och kanske skrämma upp en och annan undermagiker och ibland kanske till och med övermagikern får den äran" säger hon och blinkar mot Menja "Åh vilken tanke, om min lärare skriker av lycka kommer jag reta henne i åratal" hon lägger extra betoning på det sista ordet och ler skälmskt.