PRS Medi & Vidomina

Hon såg på henne och skakade på huvudet. Hon ville inte prat om det nu. Alice svalde hårt och nickade sakta.
"Ja det skulle vara bra. Jag kanske ska gå hem med. Jag tror jag hittar hem." Hon såg på dem och slöt ögonen.-
"Förlåt om jag skrämde dig Mary."

Mary skrattade lite igen. "Alice, ingen fara. Du skrämde inte mig. Vill du gå hem så får du det. Här, du kan få nyckeln av mig. Men om du vill så kan du till Ruby, Lisa och Alexander, de är nog hemma hos Ruby tror jag.", sa Mary och ställde sig upp. Hon räckte över en nyckeln som gick till huset. "Om du vill så följer jag dig dit, jag har min lunchrast nu." Hon tippade huvudet lite på sned och såg på Alice.

Hon nickade och svalde hårt.
"Ja det låter som en bra ide. Jag vill gärna vara hos Ruby och barnen." Hon log och svalde hårt. Ruby, hennes mamma. Hon drog nervöst handen genom håret och såg på Jules.
"Vill du följa med?" Hon lade huvudet på sned och synade honom.

Mary gav sin man en menande blick för att ställa sig upp. "Eh.. självklart!", sa Jules och harklade sig. Han bytte en blick med sin fru som verkade godta hans reaktion.
Jules gick fram till de. "Var..var ska vi?", frågade Jules, fortfarande lite förvirrad. Mary skrattade då. "Till Ruby. Kom, vi går den här vägen.". Hon tog tillbaka sin nyckel och satte den i sin byxficka. Hon växlade en blick med Jules och ledde de sedan ut ur rummet, in i korridoren där Alice och Caspian tidigare hade gått. De fortsatte nerför ett par trappor, förbi andra kollegor, och sedan kom de till bottenplan där de gick ut samma väg som de hade kommit in i byggnaden i.
"Det är inte så långt.", sa Mary och harklade sig.

Hon log och såg sedan på sin arm och masserade den.
"Ett blodprov bara. Han stack den ganska djupt med." Hon såg sedan på Jules och lade huvudet på sned.
"Jag trodde du hjälpte Sherman." Hon lade huvudet på sned och gick längst gatan och hon såg huset framför sig och log svagt.
"Så hur länge har ni varit gifta?"

Jules skrattade när de kommit ut på gatan, när Alice kommenterat hans jobb. "Ja, alltså, jo, så är det, men jag gör lite allt möjligt på jobbet, där en av delarna är att hjälpa till Sherman.". Jules tittade på henne och bytte sedan en blick med Mary. Mary mötte sin mans blick, och när Alice frågade hur länge de hade varit gifta log hon varmt mot sin man. "Innan Lisa.. ungefär 7 år". Sa hon och såg mot Alice. När de kommit fram till huset gick Mary först upp på trappan med Jules och Alice i släptåg. Hon knackade på dörren och öppnade den utan att vänta på svar.
"Ruby! Hej, vi kommer tidigt idag. Vi har med oss Alice!"

"Ska du vara med honom imorgon?" Hon såg på honom och klev in genom dörren och såg Ruby sitta och sy något.

"Hej ni. Jag håller på att sy en sak. Men de små sover. De har fått mjölk och de mår bra." Hon log och reste sig upp.
"Vi har mycket rester från igår. Vill ni komma på middag igen? Jag lär mig aldrig att laga lite mat för oss." Hon skrattade mjukt.

Mary tog av sig skorna och gick in till barnkammaren där Alex och Lisa fanns. Hon rörde vid sin dotters kind vid pekfingret, försiktigt som för att inte väcka henne. Hon iakttog henne och log varmt. Alexander gnydde så Mary gick över till honom och gjorde likadant. Han lugnande sig när Mary hummade en sång i låg volym för honom.
Hon lämnade sedan barnkammaren och gick in till köket där hon fann Ruby som verkade upptagen med att sy. Jules hade också kommit in i köket där han plockade ur deras kylskåp för att ta fram en lunch åt de. Återigen syntes de hur bra vänner familjerna var.
"Tack Ruby, så snällt av dig att se efter Lisa också igen.". Mary log mot henne och satte sig på en stol mitt emot Ruby. "Alice! Kom här, så dukar vi fram mat. Du kan vila dig på kökssoffan".

"Det är inga problem. Jag kan städa ert hus med. Det är bara att säga till." Ruby log milt och lutade sig tillbaka och såg när Alice kom in och såg hennes arm.
"Sherman varit Sherman?" Hon såg på henne och suckade.
"Han gjorde samma sak med mig. Fast redan första dagen fick jag den här." Hon visade sin handled och visade en streckkod.
"Alla får en." Hon suckade.
"Gud vad jag hatade dig för ett tag Jules."

Mary skakade på huvudet samtidigt som hon log mor Ruby. "Wow, men det behövs inte Ruby. Jag och Jules tänkte bjuda över er på middag, Sherman är också bjuden.". Hon bytte en blick med Jules. Jules dukade fram maten till de alla och gick för att hämta porslin från skåpen.
När Ruby sedan berättade att hon hatat Jules tvekade han lite när han satte ner de staplade tallrikarna. "Vad menar du? Varför hatade du mig? När då?". Han sjönk ner på en stol vid bordet och bytte en blick med sin fru.