Horses [PRIVAT Zora & Emma07]

Amber såg på hnom ytst
-vad för känsel? e det i ryggne?
fårgade hon mjukt

Filip flinar lite
-fkaitskt sydn om mig
sa oh

Matthew skakade lätt på huvudet.
"Nej, främst fötterna men benen. Det är svårt att förklara, men det är nästan som om de är som om stora betongklumpar att dra på när man går", förklarade han.

Erika flinade lite.
"Jag tror du överlever", sade hon retsamt.

Amber lyssnar tyst
-vi öser det när det reslutatet kommer
sa on mjukt och rödre hans kind

Filip såg på henne
-aldirg
shana

Matthew log lite mot henne.
"Vi får hoppas", sade han, han måste bara försöka hoppas på det bästa.

Erika flinade roat mot honom.
"Vad dramatisk du är då", sade hon retsamt, gav honom en snabb puss.
"Ska gå och fixa med det", sade hon mjukt.

Amanda log och gav honom en puss
-vi gör det så kämåa
sa hon snällt

Filip skrattar till
-väldigt
s han

Matthew log och besvarade snabbt pussen.
"Jadå", sade han mjukt, han hoppades verkligen att operationen skulle gå bra så han kunde få bli frisk nån gång.

Erika flinade lite roat.
"Om du nu överlever så länge att jag hinner laga den", sade hon retsamt.

Amanda log lite
-så får vi gå på våra dejter ju
sa ohn retsamt

Filip skrattar lite
-du finner mig annars
shana

Matthew log mot henne.
"Definitivt något jag saknar", sade han retsamt.

Erika skrattade till.
"Toka", sade hon retsamt, pussade honom på kinden och smet mot köket.

Amanda log lite retsamt
-bra
sa ohn snälllt


Filip log

Matthew hade till slut fått sin operation, och hittills hade det verkat fungera rätt så bra - fötternas känsel var inte helt hundra, men rörelsen var mycket bättre och han hade bara ett envist pirrande kvar. För tillfället satt han i sin säng, han var ju kvar på sjukhuset för ett par dagar, med en bok i händerna.

Erika hade bytt så att hon började jobba tidigare och istället skulle sluta när det var dags att gå ner på ultraljudet, dock jobbade hon fortfarande och höll på att skriva i lite journaler.