Fallen ängel (prs)

Daniel satt ute med en av de andra fallna och tittade sig runt lite innan han reste sig upp och gick in mot skogen

Hon såg Daniel och drog på sig skorna och sprang efter. Hostade när hon kom ifatt.
- Daniel!

Daniel vände sig om och så.
-Rose...borde Du verkligen vara uppe ur sängen...mår du verkligen bra?

- Jag måste prat med dig..
Hon lutade sig mot ett träd.
- Jag såg dig. Med vingar..
Hon flämtade.
- I en dröm alltså.

Daniel såg på henne och sa.
- Det är väl ingen anledning att springa upp från sängen om man är sjuk Rose.
Mig med vingar....i en dröm Rose....tror du verkligen att jag skulle vara en fallen ängel?

Hon såg på honom och nickade trött.
- Ja..
Hon vände sig om och började gå mot ett träd och började att klättra och såg på honom.

Daniel såg på honom och sa.
- vad håller du på med Rose....?

Han såg henne och undrade vad hon höll på med?
Skulle hon verkligen?

Hon sträckte sig efter en gren men tappade taget och föl ner. Hon knep ihop ögonen och kände vinden i håret.

Daniel flämtade till, det såg ut som hon hade hunnit väldigt högt upp och skulle slå ihjäl sig eller skada sig rejält om hon tog marken och han kunde inte låta det ske.
Så utan att tveka så fällde han ut sina skimrande och vita vingar och kastade sig upp i luften och flög mot henne för att fånga henne.

Hon landade i något mjukt och hon vågade inte öppna ögonen. Men efter en liten stund öppnade hon ögonen.
- Ha jag visste det.
rösten var grötig och hon slöt ögonen och log svagt.