[PRS] Electria

Shiri sväljer hårt, hon vet inte riktigt vad hon ska göra med sig själv. Varför i helvete la hon sig här när hon vet att den äldre får henne att känna något hon inte borde känna? Shiri märker hur Sowon kramar om hennes midja, och hur hennes läppar möter hennes huvud. Hon har ingen aning om Sowon känner likadant som henne, eller om hon bara myser med henne för att mysa med någon. Det är lite ut av en läskig tanke. Shirirs smala fingrar pillar med tyget till Sowons tröja och försöker att andas, in ut, in ut. Det är inte förrän några minuter som Ri kommer tillbaka och klättrar upp i soffan bredvid Eun. Hon gäspar högt och tar en kudde i famnen medan sömnen sakta tar över henne. Hon frågade inte ens om vad som hänt i avsnittet.

Sowon ligger helt still med den yngre, även när ledaren kommer in igen rör hon inte alls på sig. Alla medlemmar hinner somna innan avsnittet är slut och även om hon är säker på att ingen av de som är vakna (det vill säga hon och Shiri) ser på det så rör hon sig inte för att stänga av avsnittet. Istället flyttar hon sig lite, och lägger sig så att hon kan ha båda armarna runt den yngsta medlemmen, men så att Shiri fortfarande kan ha sitt huvud mot Sowons nacke. Hon känner hur hela hennes ansikte värms upp, istället för att rodna blir hon en livs levande tomat men förhoppningsvis märker inte den yngre det. Hon vet knappt vad hon gör längre, det känns som att hon är så trött att hjärnan har lagt av helt och kroppen bara gör som den själv vill utan någon form av konsekvenstänk alls. Dock verkar inte riktigt den yngre ha något emot det, men hon kanske tror att Sowon gör detta av andra anledningar än de hon faktiskt har. Det gör nog inget om hon tror det egentligen, det är ju bara bättre om den yngre inte vet om eller förstår hennes känslor. Det skulle bara bli konstigt, och massa problem, om hon visste om dem. Så detta är lika bra.

Det är nästan som att Shiri somnat, som att hon myser med den äldre i sömnen. För hon glömmer nästan bort vad det är hon gör, det hela kanske bara är en dröm, en riktigt verklig dröm. Men reality hits her in the face när hon ser upp på Sowons ansikte, de är redan på himla nära varandra. Shiri är nästan på väg att låta sina läppar nudda de äldres när hon hör Ri säga något i sömnen. Hon hoppas innerligt att Sowon inte lägger någon större tanke till det, eftersom att Shiri inte vill att det ska bli stelt mellan dem. Hennes röda ansikte gömmer sig vid Sowons nacke ännu en gång. Shiri stirrar framför sig och sväljer hårt, hon var nästan på väg att kyssa Sowon.

Sowon ligger bara och ser på den yngre tjejen, inte ens när hon också ser upp på den äldre flyttar Sowon undan sin blick. Hon kan till och med svära på att Shiri flyttar sitt ansikte närmare den äldres men snabbt backar hon undan igen. Men bara några sekunder senare ligger Shiris huvud mot hennes unnies nacke, vilket får Sowon att tänka att det antagligen inte var någonting. Det var säkert bara inbillning, hon är så trött att hon skulle kunna föreställa sig massor av saker just nu. Hon tvingar sig själv att se bort från den yngre tjejen, och ser istället upp på de andra gruppmedlemmarna istället. Alla förutom Shiri och Sowon har somnat, antagligen för länge sen. Den äldsta suckar lågt, hon borde också försöka sova men hon vill inte riktigt lämna den här stunden än. Hon känner sig inte riktigt redo för att möta verkligheten över att det här inte kan och inte kommer att hända fler gånger. Så istället för att sova, ligger hon bara och kramar om den yngre tjejen i hennes armar.

Tankar som Shiri aldrig föreställt sig att hon skulle ha, kväver hennes hjärna. Kommer de behöva prata om det här senare? Har de andra medlemmarna märkt något? Är Sowon lika förvirrad som den yngre? Shiri kniper ihop ögonen och försöker att få ut jämna andetag, medan hennes grepp om den äldre blir starkare. Fan vad hon hatar de här känslorna. Shiri gör en mental anteckning till att ringa sin bror det första hon gör morgonen därpå, eftersom att storebrodern i princip tvingat Shiri att berätta allting ett tag nu. Hon kan somna här, det finns ingen anledning för henne att gå upp till sin svala, tomma säng. Efter en liten stund börjar frågorna försvinna ur hennes huvud, gör henne fri från tyngden. Greppet hon har om den äldre blir svagare och hennes andetag blir lugna, när hon somnar.

Det enda Sowon gör är att se på den yngre tjejen medan hon somnar in. Ibland ritar hon något osynligt mönster på Shiris rygg men för det mesta ligger de två tjejerna bara helt stilla. När hon är helt säker på att den yngre sover börjar Sowon fundera på att bära in henne till hennes eget rum, eftersom det antagligen är mycket skönare att ligga där än i soffan som hon dessutom delar med en annan person. Dock förstår den äldre att hon är alldeles för trött för att ens orka lyfta upp den yngsta, hon skulle antagligen bara falla ihop efter mindre än två minuter. Så hon bestämmer sig för att ligga kvar där, armar runt om den yngsta medlemmens midja tills hon själv lyckas att somna in, tillslut.

Morgonen där på har Shiri svårt att få in vad som händer runt omkring henne. Kumo står fram lutande mot dem med huvudet på sned och en mobil i högsta hugg, medan Eun tittar på mobilen i den yngres händer.
"Vad håller ni på med?" gnäller Shiri och slår bort mobilen ur sin unnies grepp. Ett skräckslaget tjut flyr ur Kumos mun och hon försöker tappert fånga den innan den landar på golvet. Hennes ögon är trötta och hennes kropp är kokhet, hon har ingen aning om varför.
"Ni är så gulliga, vi ville bara ta ett litet kort," förklarar Eun som ler osäkert mot Shiri innan hon kliar sig bakom nacken. Ni? Den yngsta medlemmen lägger helt plötsligt märke till händerna som ligger runt hennes kropp. Bröstkorgen som åker upp ner, upp ner, under hennes huvud. En rodnad sprider sig över hennes ansikte då bilder från kvällen innan gör sin väg upp i hennes huvud.

När Sowon vaknar ger hon ifrån sig ett irriterat stön. Det första hon hör är hur något landar i golvet, och sen hur hennes gruppmedlemmar prata med varandra. Den äldsta gäspar och ska precis sträcka upp sina händer för att gnugga sig i ögonen när hon känner att hon inte är ensam i soffan. Och det är då hon vågar öppna ögonen, och det första hon möts av är Shiris huvud som precis lyfts upp från hennes bröstkorg. Hon flyttar försiktigt bort sina armar, och märker hur svettiga dem är. Och sedan märker hon hur svettig hela hennes kropp är. Det är ju såklart inte konstigt, de två tjejerna har ju legat och kramat varandra hela natten men hon tycker ändå att det är lite pinsamt. Tänk om hon luktar ...
"God morgon unnie!" Hennes tankar blir avbrutna av Kumo, som antagligen vaknat första av alla eftersom hon är piggast och somnade tidigast av dem igår.
"Väck mig inte igen", mumlar den äldre och gäspar en gång till, försöker att få det att de ut som att hon inte riktigt bryr sig om det som hände inatt även om hennes hjärta har lust att hoppa ut ur bröstkorgen på henne.

Shiri skrattar till när hon hör den kalla tonen på sin unnies röst. Hon kravlar upp från soffan och ställer sig ostadigt upp.
"Vi är lediga idag!" säger hon glatt med utsträckta armar. Det betyder att hon kan ta det lugnt, med ingen stress alls.
"Vad ska vi hitta på?" frågar Kumo och lägger sin arm om den mindres axlar. Shiri och Kumo brukar alltid kolla om det är någon karneval uppe, någon komedi film som spelas på en bioduk i närheten eller när shoppingcentret öppnar. "Vi alla fem kan väl gå någonstans tillsammans? Vi har en ledig dag imorgon också, som vi bara kan ta lugnt på." Shiri nickar sakta på huvudet medan hon hör hur Ri rör sig i köket.
"Jag skulle nog behöva komma ut lite," säger Eun medan hon sätter sig ner i soffan med benen i kors. Den yngsta medlemmen vänder blicken mot den äldsta.
"Vad tycker du unnie?" frågar hon.

Sowon stänger sina ögon även om hon vet att hon inte kommer kunna somna om, speciellt inte om alla andra i gruppen är vakna.
"Att vi ska vara tysta och sova", svarar hon när Shiri frågar vad hon tycker att gruppen ska göra idag, men den äldsta sätter sig ändå upp i soffan utan att våga se på den yngsta medlemmen. Hjärtat slår fortfarande hårt i hjärtat på Sowon, och hon är rädd för att det kommer att hoppa ut ur bröstkorgen så att alla kan se det. Så att alla kan se hennes väldigt olämpliga känslor för den yngsta medlemmen, och det det skulle vara dåligt på så många sätt. Den äldsta medlemmen gäspar lågt och sträcker ut kroppen, med ett lätt stön när hon nästan kan känna hur ryggen knäcks på henne.