[PRS] Step brothers

"Ursäkta mig, men jag bjöd dig på sockervadd, och pizza!" protesterar Edward och lägger armarna i kors under bröstkorgen, och lutar sig tillbaka mot ryggstödet. Han lägger huvudet på sned och höjer på ögonbrynen. "Jag kollar inte på din som om du är rolig, för det är du inte. Jag skrattar för att jag hade en rolig tanke i mitt huvud. Så det är jag som är rolig." berättar han stolt och ler nöjt.

"Men du tänker på att jag är rolig och därför skrattar du", rättar Derek Eddie, ler nöjt. "Enkel fakta. Och dessutom sa du aldrig att du också ville ha mat om en timme och dessutom så var det du som faktiskt insisterade på att betala, skyll dig själv. För vem sa att jag var skyldig dig nåt?"

"Nej, jag tänker inte på att du är rolig, för det är du fan inte," säger Edward och blänger på den andra. "Jag trodde du åtminstone hade lite ära, visar sig att jag hade fel." han dricker upp det sista av sin läsk medan mungiporna hotar att stiga upp. "Det här var första och sista gången jag bjuder dig på mat, ha så roligt på karnevalen, ensam!" Han drar till sig sin nalle och daim efter han satt på sig sin huva på jackan.

Derek putar defensivt med underläppen, blänger på Eddie.
"Folk kan faktiskt ha olika åsikter", muttrar han, drar upp dragkedjan på sin hoodie. "Och nu råkar det vara så att jag för det mesta aldrig har fel, förutom på prov eller så.. men det är ju inte mitt fel att läraren skriver ihop en bunt omöjliga frågor? Eller?"
Derek dricker det sista av sin läsk i en klunk och hostar till för att hindra en rap.
"Ja jag hittar lätt nån annan att va med", säger han nonchalant, flinar belåtet mot den kortare.

"Egna åsikter kan vi absolut ha, men du är inge rolig. Punkt slut." skämtar Eddie. Han känner hur ögonbrynen skjuts upp i pannan när den andra börjar prata om proven. "Vet du, det kanske skulle vara lättare för dig att kunna svara på dessa omöjliga frågor, om du faktiskt lyssnade på lektionerna. Så jo, det är delvis ditt fel. Och du må ha rätt när du konverserar med andra, men med mig, då vet vi redan vem som kommer vinna dessa diskussioner, inte sant? Jag är för klipsk för dig." säger han, men känner återigen hur ett skratt flyr när den andra försöker hindra sig själv att rapa, vilket gör det nästan omöjligt att försöka hålla sitt arga ansiktsuttryck. Edward lägger en hand på bordet och lutar sitt ansikte närmre Derek. "Försök du, dina lika självkära vänner kanske gömmer sig här någonstans, men-" Edward avbryter sig själv en kort stund, och knäpper långfingret mot den längres panna. "De är aldrig lika roliga som mig."

"Jo det är jag!" tjurar Derek, lägger armarna i kors och blänger mot den andre. "Jag lyssnar faktiskt på lektionerna men att lärarna förväntar sig att man ska sitta och plugga 24/7 finns det ingen logik i! Jag spelar faktiskt basket" och är för lat för att plugga, lägger han till mentalt. "Jag vinner ju lätt, jag fattar inte varför du pratar om mig ur ditt perspektiv, bara. "
Derek ser på Eddie och kan inte hindra den rosa färgen från att spridas på kinderna. Deras ansikten är - så - nära ' och.....
"nej de är roligare", muttrar Derek.

"Lärarna förväntar sig inte att du ska sitta och plugga 24/7, men du kanske borde testa det?" Edward granskar de rosiga kinderna som tillhör den andra sjuttonåringen, och känner hur sina egna blir varma när han inser hur nära de är varandra. "Det är svårt för mig att prata om dig i andras perspektiv. Min pappa är advokat, han har lärt mig hur man använder folks egna argumen mot dem. Jag är duktig på det där vet du, därför vinner jag lätt." svarar han och ställer sig rakt igen. "Jag tror knappast att de får dig att rodna sådär, och jag tror knappast att du brukar gosa så mycket med dem, som vi vet att vi gjorde i lördags. Därför är jag roligare än dem," Edward själv är rätt chockad över det han är sagt, och är tvungen att titta bort för att inte spräckas som en tomat.

"Det tänker jag inte testa", svarar Derek tyst, skakad av vad den andra nyss sagt. Det kanske är sant, men...
"Du verkar inte ha lärt dig hur man gör, då. För jag håller på att vinna."
Derek kollar in i Eddies mörka ögon och kan inte låta bli att drunkna i dem.
"det är väl sant" hör han sig själv säga.

"Och varför vill du inte testa det?" undrar Eddie och lägger huvudet på sned, med ett svagt leende på läpparna. Kanske han kan hjälpa den andra att plugga, så att han iallafall kan få högsta poäng på några ut av proven. "Du har en dålig syn på vad vinna är, hjärtegull." när den andra sedan säger att det är sant, känner han hur han själv blinkar dumt ett par gånger. Han blir minst sagt förvånad, för att den andra erkänt det, och han har inte hjärta nog att bryta ögonkontakten de nu fått. "Jag sa ju det.."

"För att", Derek pausar, granskar Eddies ansiktsdrag Han finner dem attraktiva och frågan är väl vem som inte tycker det.. "Jag inte vill. Jag har faktiskt inte fått under D på ett enda prov, så jag klagar inte. "
Derek är chockad över vad han sagt och Eddie ser inte ut att förstå mer.
"Men Edward lilla, bara för det betyder det inte att du alltid har rätt."