Privat roll mellan Nepflite och Ginerva2003

Amedail sökte i stan och till slut så for han till skogen och landade i skogen och började gå men behöll vingarna ute.

han satte sig på en bänk vid sigen.
han kände sig så ensam.
men han kunde ju inte va med ett monster hur kunde hon ens existera.

Efter en stund så såg han en kille och han ställde sig vid det närmsta trädet och sa strängt.
- Är det du som heter Peter?

han hoppade till.
" ja vem är du" frågade han skrajt.
han var rädd.

Amedail gick fram så att Peter bättre kunde se hans vingar och han sa strängt.
- Jag är den som ska lära dig en läxa som du sent ska glömma.

" snälla låt mig vara jag har inte gjort något" sa han skrajt.
han var livräd.
varför alla dessa monste.
om han inte va så rädd skulle han djärna vilja undersöka hur allt detta fungerade.

Amedail gick fram till honom och såg på honom med en ilsken blick och sa.
- Inte gjort något, det var det dummaste jag hört.
Såvitt jag vet kallade du min syster för monster och det kallar jag inte för.
Jag har inte gjort något.

"men hon är ju ett monster precic som du" sa han med räddsla i rösten.
han var så rädd att han skulle döda honom.
han ville inte dö.

Han såg på henne och sa.
- Om min syster är ett monster....då ska du med lätthet kunna svara på denna fråga.
Hur kommer det sig att du fortfarande sitter här efter att ha fallet ner från en hög balkong och inte är platt som en pannkaka?

" eh hon fångade mig" sa han.
" men hon är ett moster så hon kanke vill göra något annat mot mig" sa han.
han var glad att han sprungit då det kanle var daks att springa nu igen.