The ones that love us never really leave us ~ (SV) (Marodörerna)

JÄÄÄÄTTEBRAAA!!♥

Superbra!♥♥

Omg.. finner inga ord... ♥ Det känns som julafton varje gång det kommer ut ett nytt avsnitt!! Jag hoppas att James och Lily blir tillsammans snart!

Du gjorde så jag blev sen förut idag med det här kapitlet! Skulle vara på plats på repet 17.30, men så kom det ett kapitel så var ju tvungen att läsa det, och kom då försent... Ops. Men så bra är din ff! Hann dock inte kommentera då, så gör det nu när jag är hemma igen

Superduper bra! Speciellt ditt sätt att skriva på! Dock ska jag väl säga att jag inte jättemycket tycker om att de dricker (och röker) en hel del, men jag kan bortse från det då allt annat är så bra! ^^

Och glömmer hela tiden bort att the Lames inte är ett officiellt par, för de är så gulliga tillsammans redan x)

Längtar ihjäl mig till nästa kapitel! ♥

De här två stunderna fick mig att bryta ihop i svåra skrattattacker. Det är bara så klockrent.

Jättebra kapitel! Dock måste jag säga som AuroraAlexius att det känns lite... störande att de håller på så. Dricker, röker väldigt mycket osv. Men det är inget stort problem utan bara en liten detalj, och din ff äger ändå.

Längtar efter mer The Lames. Har jag sagt hur mycket det shipnamnet äger?

AuroraAlexius, True Potterhead yeah jag förstår er verkligen!
Jag tyckte precis som ni ett tag men jag insåg att well, marodörerna var fyra tonårspojkar som bodde ihop och det realistiska hade varit att de dummade sig lite... tycker så många fanfics framställer de som ''perfekta'' och jag vill typ visa på att de fortfarande är vanliga tonåringar (även om de råkar vara väldigt bra sådana )
Jag kan iallafall lova ''lösning'' på iallafall ett av problemet snarast, jag har det planerat ska ni se

JAG HAR INTE GLÖMT ATT DET ÄR JAMES FÖDELSEDAG, GRATTIS JAMES! ♥ ♥ ♥

Nu kommer dock ett ''Inte-James-födelsedag''-kapitel först eftersom jag ligger en dag efter, om jag får några kommentarer så lovar jag att posta James födelsedagskapitel asap

Kapitel 35
Baksmällor och löften
Mars 1977

’’Hur mycket drack du igår?’’
’’Inte så mycket. Jag har bara lite huvudvärk.’’
’’Visst. Vi säger så’’, log Lily. ’’Lättpåverkad?’’
’’Inte så, faktiskt. Inte som Sirius. Eller Peter.’’
’’James då?’’
’’James är inte så lättpåverkad. Han är bara förjävlig att handskas med när han väl blir full.’’
Lily skrattade.
’’Ska vi börja på andra våning?’’
’’Visst.’’

Remus och Lily vandrade ner för trappan och påbörjade sin runda. Det var deras enda patrullering den helgen.
’’Hur är det annars?’’ frågade Lily.
’’Det är bra.’’
’’Hur går skolan?’’ tillade hon innan han hann fråga henne detsamma.
’’Fint. Mycket nu, bara…’’
’’Hur är det med Sirius?’’
’’Bra, antar jag…’’
’’Med er två, alltså?’’
’’Wow, många frågor idag…’’
Lily skrattade.
’’Förlåt, Remus. Jag är bara nyfiken. Vadå? Är det något fel?’’
’’Verkligen inte’’, sa Remus och skakade på huvudet. ’’Allt är jättebra. Det känns, för att använda en klyscha, som att sväva på moln. Det är så ovant, bara.’’
’’Vad menar du?’’
’’Jag skulle ändå beskriva mig själv som relativt stabil’’, fortsatte han. ’’Men så kom han och det skrämmer mig nästan vilken kontroll han har över mig, förstår du? Makten. Han skulle kunna krossa mitt hjärta på två sekunder, om han ville.’’
Hon tänkte efter en stund.
’’Jag får intrycket av att du är lite otrygg i ert förhållande.’’
Han ryckte på axlarna.
’’Jag vet inte. Jag är bara inte van vid att vara så här beroende av någon annan. Han skulle kunna prata mig in i precis vad som helst. Och jag är inte helt säker på att det är ömsesidigt, att jag har samma kontroll över honom, menar jag.’’ Han pausade kort. ’’Jag vill inte bara vara en annan hångla-och-släng-iväg.’’
’’Jag tror inte att du är mer beroende av honom än han är av dig’’, sa Lily eftertänksamt. ’’Men jag skulle gissa på att han utnyttjar sin makt lite mer. Kan det vara så att jag har rätt?’’
Ännu en axelryckning.
’’Prova’’, sa Lily. ’’Du lyckas nog bättre än du tror.’’
’’Jag är inte lika manipulativ som honom.’’
’’Det vet jag.’’
’’Men okej, jag ska göra mitt bästa’’, skrattade Remus, halvt allvarlig, halvt på skämt. Han tänkte på saken. Han tänkte på hur Sirius totalt fått honom att lägga ner plugget med hjälp av lite intensiva blickar. Skulle han lyckas med något liknande?
Lily log mot honom.
’’Nu har jag en annan fråga’’, sa hon, plötsligt i saklig ton. ’’Jag är desperat.’’
’’Du, jag har inte svaret på den frågan. Jag lovar.’’
’’Hur kunde du veta vad jag…?’’
’’Du tänkte fråga mig vad du ska ge James i födelsedagspresent, eller hur?’’
Lily rodnade.
’’Kanske.’’
’’Jag har själv inget svar’’, sa Remus bistert. ’’Tyvärr. Vi kan göra sällskap till Hogsmeade ikväll, om du vill. Vi kanske hittar någonting och kan slå oss ihop.’’
Lily gav till en suck av lättnad.
’’Jättebra idé. Tack’’, log hon.
’’Nöjet är på min sida. Ska vi säga klockan fem?’’

***

Klockan hade precis slagit fyra. Remus hade hoppat in i duschen, Peter hade följt med James på hans quidditchträning och Sirius låg ensam i soffan i Gryffindors uppehållsrum med en bok i händerna.
’’Black!’’
Han ryckte till så häftigt att han tappade boken i ansiktet.
’’Merlins röda spetstrosor! Helvete, vad du skräms!’’
’’Förlåt’’, sa Lily, skrattandes åt Sirius som argt gned sin ömmande kind. ’’Får jag slå mig ned?’’
Sirius svingade ner fötterna för att ge plats åt Lily som svar.
’’Tack’’, log hon och satte sig ned. Han lade ner boken på bordet.
’’Vad förskaffar mig den äran, Evans?’’
’’Jag tänkte bara ta en kort pratstund med dig’’, sa Lily. ’’Och säga att jag är jätteglad för din och Remus skull, verkligen. Jag tänkte också passa på att göra klart för dig att om du på något sätt sårar honom –’’
’’Varför skulle jag göra det?’’
’’Jag har sett hur du beter dig mot dina tjejer, Black.’’
Sirius himlade med ögonen.
’’Orättvist.’’
’’Hur som helst’’, fortsatte Lily, utan att ta notis om hans uttalande. ’’Om du på något sätt krossar hans hjärta så kommer jag att krossa din skalle, okej? Och varför ser du så glad ut när jag nyss mordhotade dig?’’
Sirius hade spruckit upp i ett flin.
’’Det bara liknar ganska precis det som Remus sa till James när du sa ja till att gå ut med honom.’’
Lily såg stum ut.
’’Åh… åh.’’
’’Du behöver inte oroa dig’’, fortsatte Sirius. ’’Jag vet att det finns några tjejer jag kunde betett mig bättre på. Men han är inte som dem. Vi gick rätt snabbt in i det här, det vet jag. Men jag har aldrig varit så säker på att något är rätt i hela mitt liv.’’
’’Okej. Jag litar på dig, Black.’’
’’Sirius.’’
’’Huh?’’
’’Jag heter Sirius.’’
’’Jag vet vad du heter.’’
’’Bra. Vi har känt varandra i sex år, du kan kalla mig vid mitt förnamn, vet du. Du dejtar min bäste vän.’’
’’Du dejtar min bäste vän!’’
’’Just därför är det ganska bra att vi börjar vänja oss vid varandras närvaro och tilltalar varandra som om vi träffats förut, eller hur?’’
Lily log.
’’Okej. Jag litar på dig, Sirius.’’
’’Bra. Jag litar på dig med. Jag tror inte att du skulle såra honom, men om du tar min bäste vän ifrån mig så hemsöker jag dig för resten av ditt liv.’’
’’Wow. Jag ska göra mitt bästa för att undvika det.’’
’’Bra.’’
’’Återgå till din läsning. Vi ses.’’

Underbart!!

FRUKTANSVÄRT SUPER! Längtar såå till James födelsedag och hoppas på mera The Lames. Grattis James förresten ♥

Du skriver underbart, och måste säga att jag verkligen älskar alla djupa diskussioner. Främst mellan Remus och Lily, men också mellan Sirius och Remus.

Kan vi få lite ur James perspektiv? ♥

Jo, jag förstår det, men jag är själv väldigt anti alkohol och tobak, så blir alltid lite... jag vet inte riktigt, besviken kanske? när det är med i ff:s, som om för att vara en "riktig" och "vanlig" tonåring så måste man dricka iaf nån gång, även i trollkarlsvärlden. Men ska inte göra det här till en lång diskussion om alkoholproblemet xD Älskar din ff ändå, av alla andra anledningar ♥

Och gillade verkligen Lily och Sirius diskussion! Och såklart Remus och Lilys! Ser fram emot nästa kapitel! ♥

Så himla bra! Jag vet inte vad jag ska säga, jag är helt mållös! Det finns verkligen ingenting att anmärka på när det gäller dit skrivande!c;
Och förresten, gratis James!:3