PRS Lupple & wolfy

Hon kände av hans närvaro redan innan hon hörde hans röst.
"Om du är hungrig," förklarade hon och gjorde en gest mot det hon dukat fram. Holly satte sig ner vid bordet med en skål med yoghurt och färska bär. Det tillsammans med lite frukt skulle vara tillräckligt för att hålla henne mätt och nöjd till följande dag. Holly visste inte riktigt vad hon skulle säga efter deras samtal i bastun. Kanske det var bäst att låtsas som ingenting?

Han såg mot det hon gestikulerade mot och log mot henne när han vände tillbaka blicken.
" Lyxigt. Värsta kvällsmaten serverad. " Flinade han och tog till sig lite yoghurt med bär och slog sig ned på en stol och såg mot henne.
Kändes som han borde säga något men hade ingen aning om vad.
" Vi borde ta oss hem till mina föräldrar snart, de skulle älska och se dig." Sa han leendes och ärligt och såg på henne.

"Jag försöker." Holly satte malligt näsan i vädret innan hon sprack upp i ett soligt leende. Det var ingenting extra med kvällsmaten. Tvärtom var den enkel men ändå tillräckligt för att slippa gå runt hungrig. Hon hade alltid haft ett stort intresse för både matlagning och bakning. Duktig på det hade hon också varit men sedan hade hon insjuknat och mycket bakande hade det inte blivit av efter det. Nu försökte hon sakta men säkert börja om på nytt. Intresset fanns fortfarande där men det gällde att hitta motivationen. Speciellt gällde det att våga.
"Det skulle vara trevligt," nickade hon förtjust åt hans förslag. Att träffa hans föräldrar igen lät som en underbar idé - givetvis hade hon saknat de personer som fungerat som hennes bonusföräldrar som liten.

Nik flinade lite och nickade.
"Du lyckades." Log han för att sedan le ännu större.
" Kanske ska be mamma laga sin speciella kycklinggryta?" Flinade han och såg på henne.
Det hade helt klart varit hennes favoritmat när hon varit liten om han mindes rätt.
"Nåväl." Sa han fundersamt, stirrade mot klockan.
Nog hade de fått undan några timmar men det var fortfarande tidigt.
"Ska vi spela nått spel, typ twister?" Flinade han för att sedan harkla sig.
"Eller kanske bara mysa?" Frågade han lågt, vände ned blicken.
Kände som om de behövde få bort denna spänning, som i alla fall han kände starkt.

"Vad hon än lagar blir det bra." Holly hade inte hjärta att berätta om det som hänt, åtminstone inte än. Hon hade sina hemligheter liksom han hade sina. Då hon ätit klart reste hon sig upp för att duka undan. Länge behövde hon inte fundera över de två förslag han lämnat hängande i luften.
"Vi kan spela något." I och med att han i bastun klagat på att hon var för lockande så skulle hon knappast underlätta det för honom genom att mysa tillsammans. Det var visserligen det mer lockande alternativet för henne men hon kände inte för att tjafsa. Hon gjorde nog klokt i att hålla ett visst avstånd igen - åtminstone fram till att han själv visste vad han ville och faktiskt gav efter till sina känslor. Hon ville inte att de skulle göra framsteg bara för att backa till startrutan gång på gång.

Nik såg på henne, svaret var inte vad han hade förväntat sig men släppte det ganska snart.
Det var ju ändå många års sen, kanske var hon vegetarian nu. Vad visste han?
Han dukade undan sitt och ställde in det i diskmaskinen och lyssnade till hennes svar.
Han blev något besviken på det hon hade valt men samtidigt så var det nog det klokaste.
Han suckade tyst men nickade sakta.
"Låter perfekt." Sa han med ett leende mot henne för att sedan sträcka på sig och ta sig ut ur köket när allt var undanplockat.
Gick vant fram till hyllan de alltid förvarat sina spel i och nog fann han dem där även denna gången.
Han studerade alla spel i ett försök att hitta något som skulle vara roligt att spela och som också skulle ta lite tid.

Holly satte sig ner på soffan och fumlade med sina fingrar medan hon väntade på att Nik skulle bestämma sig för ett spel. De stod mest där i hyllan och samlade damm nu för tiden men alltid nu och då kom de till användning. Hon var inte riktigt lika tävlingsinriktad längre som hon varit som barn, nu kunde hon ta också förluster med ro trots att hon fortfarande föredrog att vinna.

Efter mycket om och men så tog han fram monopol och gick och satte sig i soffan för att sedan packa upp spelet.
"Du kan reglerna hoppas jag." Log han och tog en av pjäserna som sin och ställde den på start för att sedan dela ut den rätta mängd pengar till dem båda.
Efter en stund förberedelse så var spelet redo att börja spelas.
Han såg mot henne.
"Den som slår högst får börja?" Frågade han leendes och flyttade tärningarna mot henne så hon kunde börja slå.

Monopol hade hon inte spelat på vad som kändes som år och dagar. Det var dock lika roligt som hon kom ihåg. De spelade tre omgångar innan hon städade upp efter dem. Nu kunde de antingen spela någonting annat eller hitta på en annan sysselsättning. Något som innebar att han inte tolkade henne som "för lockande". Än hade hon inte listat ut hur hon skulle undvika att se lockande ut i hans ögon men det skulle hon förhoppningsvis inom en snar framtid.
"Vad vill du nu göra?" Hon drog loss snodden från sitt hår eftersom det nu så gott som lufttorkat helt.

Han vilade blicken på henne en ganska lång stund innan han insåg att han stirrade och valde att istället titta på klockan.
Varför gick den så sakta? Hade varit underbart att bara kunna gå och lägga sig nu.
Han ryckte på axlarna som första svar och reaktion på hennes fråga.
För att sedan gå igenom några lämpliga alternativ men kom upp med noll.
Han suckade och såg på henne. "Bestäm nått du." Bad han med ett snett leende.
Men slutade inte att tänka på alternativ utan gick verkligen från a till ö för att finna något för dem att göra.