PRS Lupple & wolfy

"Men snälla du, jag ser inte problemet. Jag står i underkläder - det är inte en inbjudan till att vi ska hoppa i säng med varandra." Holly gav honom en menande blick innan hon gick förbi honom mot bastun. Utanför lät hon både behån och trosorna falla till golvet innan hon klev in. Värmen var redan tillräckligt behaglig. Hon hade aldrig varit mycket för att svettas och ha sig i bastun men det skulle kanske vara något hon fastnade för om hon slingrade sig ur sina rutiner. Eftersom det fanns en chans att hennes nakenhet skulle besvära Nik, så drog hon upp knän till hakan så att hennes överkropp till en viss del doldes: framför allt de ställen som förmodligen mest skulle dra till sig uppmärksamhet.
"Vad vill du med att ta det långsamt? Vad tycker du att vi får göra och inte får göra?" Det kanske vore en god idé att räkna upp dessa punkter så hon inte gjorde honom besviken igen.

Nikolaj svalde hårt vid hennes ord, självklart var det sanning. Det var logiskt det var till och med rimligt det hon sa.
Men hon verkade inte se sig själv med så klara ögon, han trodde helt ärligt att han skulle kunna få henne i säng om han nu ville det utan några som helst problem.
Det var bara det att alla problem skulle komma efter.
Han suckade och följde henne till bastun, såg hur det sista av hennes kläder föll mot golvet och han väntade en stund innan han drog av sig sina kläder, tog handduken och knöt den runt midjan och klev in i bastun och slog sig ned.
Han hörde hennes fråga och suckade lite.
" Åh jag vet inte Holly." Sa han tyst.
"Kanske inte vara för lockande, någon av oss. Jag tycker bara vi borde känna varandra innan nått händer. " Sa han tyst, vände blicken mot henne.
Var tacksam för hur hon satt men det hindrade inte honom från att ändå rusa iväg i tankarna.

"Inte vara för lockande?" upprepade hon med en rynkad panna. Vad skulle det betyda? Hur skulle hon kunna vara mindre lockande i hans ögon?
"Vissa saker kan du inte styra över, de bara händer." Nu syftade hon inte på någonting speciellt utan främst överlag. Alltid skulle man ju inte ta livet så allvarligt, oavsett man ville det eller inte så snurrade vardagen och livet på. På ett eller annat sätt.
"Jag vet att jag gick med på att ta saker och ting långsamt, men jag vill inte att allt ska bli för komplicerat heller," fortsatte hon och fuktade läpparna. Var det så fel att ge efter till sina känslor, till det man ville ha? Var det så fel att vara lite självisk ibland? Allting hade konsekvenser men det behövde inte nödvändigtvis vara så illa som han verkade tro.

Nik suckade lågt. Han avskydde hennes frågor, han förstod dem.
De var viktiga och absolut värda att tänka på men det förstörde hans bild av det hela- hans hopp om det hela.
Han svalde hårt och drog med fingrarna över bänken han satt på.
Han vände bort blicken och bet sig lite i läppen.
Han behövde bara säga det, göra det solklart.
Han satt tyst en stund i väntan på att få mod att säga detta, han förstod inte alls varför det var svårt för honom.
Han hade alltid kunnat sagt allting till Holly- i alla fall förr.
" Jag vet bara inte hur man gör detta. " Sa han tyst.
" Jag vill inte förlora dig, men det är solklart att vi inte enbart kan vara vänner." Sa han tyst och såg snabbt på henne för att sedan titta bort igen.
" Jag dejtar inte. Jag har inte haft någon flickvän, någonsin. Jag kan inte den delen av saker och ting." Sa han tyst och bet sig hårdare i läppen. Detta var värre än han hade trott, han kände sig så konstig- dum.

"Jag ber dig inte att vara min pojkvän." Det var inte en motbjudande tanke, tvärtom faktiskt, men hon begrep ju bättre än att förvänta sig någonting sådant av honom. Speciellt så här tidigt i deras förvirrande förhållande. Kanske de skulle komma att bli friends with benefits, kanske de skulle växa till någonting mer. Det kunde bara tiden visa.
"Jag vill bara att vi ser vart det hela tar oss. Vi behöver inte ha någon titel, vi kan väl bara vara oss själva?" Med huvudet på sned och med uppspärrade ögon vilade hon blicken på honom. Hon önskade innerligt att hon skulle förstå honom bättre, att han skulle öppna upp sig ordentligt för henne.

Han såg på henne, suckade lågt och la huvudet på snedden.
"Jag vet Holly. " Sa han tyst.
"Tro mig jag vet det." Viskade han och suckade lågt.
Hade så mycket tankar i sitt huvud och önskade att han kunde överföra dem till henne så hon kunde förstå.
Han förstod att det inte var komplicerat i hennes ögon.
Han visste att det inte borde vara komplicerat för honom men han hade aldrig någonsin varit med om något mer komplicerat.
"Bara vara oss själva." Upprepade han lågt, försökte smaka på orden för att få dem att verka mindre jobbiga.
"Låt oss bara njuta av bastun." Sa han tyst efter en kort tystnad och slöt sina ögon.

Holly såg på honom en stund innan hon vek undan med blicken, lutade hakan mot sina knän och stirrade på väggen framför sig. Det kändes som om hon inte riktigt nådde fram till honom vilket var en irriterande känsla. Han var hennes bästa vän och hon avskydde det avståndet som onekligen uppstått mellan dem. Det hade funnits där sedan de skilts åt för flera år sedan. Efter en stund lämnade hon bastun för att tvätta sig istället. Hon stod under det varma vattnet med ögonen slutna, masserade fingertopparna mot huvudbottnet i hopp om att det skulle få stressen att släppa taget lite.

Han slog upp ögonen då hon klev ut från bastun, satt själv kvar och bara försökte sammanfoga sina tankar.
Försökte liksom finna det där som verkade saknas,det där som gav honom en slags klarhet.
Han var överlycklig att ha Holly i sitt liv igen, han visste några saker med säkerhet.
Han kunde inte förlora henne igen.
Han ville nått mer än enbart vänner men hade ingen aning om vad. Eller snarare han visste att enbart vänner inte skulle fungera- inte från hans håll.
Att det fanns detta avstånd mellan dem som kändes rent ut sagt hemskt och det kändes som han bar ansvaret för det.

Då hon duschat klart svepte hon in sig i sin handduk, virade en annan om sitt hår som en turban. Istället för att kliva in till bastun igen lät hon Nik vara ifred med sina tankar och funderingar, tassade själv iväg mot sitt rum där hon drog på sig ett linne samt ett par mjuka pyjamas shorts. Efter att ha satt upp håret i en knut på huvudet gick hon till köket för att fixa fram något ätbart. Särskilt hungrig kunde hon inte påstå att hon kände sig men viktigt att få i sig något var det ändå. Hon hade regelbundna tider hon behövde följa och hon visste bättre än att skippa dem.

Efter en stund så tog sig Nik ut ur bastun, och in mot duschen för att duscha av sig.
Han duschade kallt.
Tvättade sig och torkade sig för att sedan dra på sig sina kläder och gick för att finna henne i köket.
Han lutade sig mot dörrkarmen och drog fingrarna genom håret.
"Hej där." Log han mot henne och steg in i köket för att komma närmare henne.