PRS botillia1 & Lupple

" Billiga trick? Kom igen. Jag kan inte låsa dörrar från avstånd. " Fnissade hon rös av hans händer.

Efteråt låg hon insvept i täcket och drog med fingret över hans läppar. "Jag borde sova." Viskade hon, det var sent och de hade ju varit ganska upptagna och hon var otroligt trött.
"Lovar du att vara här när jag vaknar?" Viskade hon och såg på honom. "Precis här." Mumlade hon och la sig närmare honom om det nu var möjligt.

Han kunde inte låta bli att skratta.
- jag sa till dig att sova för flera timmar sen men du gjorde oss upptagna sa han med ett leende och kysste hennes panna innan han nickade.
- ja jag kommer ligga precis bredvid dig när du vaknar sa han och la armarna om henne och kysste hennes läppar godnatt.

" Jag gjorde? Du var lika delaktig." Viskade hon fnissade och gäspade sedan.
Hon besvarade hans kyss och somnade sedan och sov tungt och otroligt bra.

Nästa morgon såg sig Theodor runt i rummet. Amelia sov fortfarande och Theodor började bli uttråkad, skulle han kunna resa sig utan att hon märkte det? Han satte sig upp och sträckte lätt på sig medan han granskade alla kläder som låg på golvet.

Amelia kände att han flyttade på sig och tvingade upp ögonen. Men hon hade druckit mer än hon trodde. Hon mådde så otroligt dåligt.
Hon stängde igen ögonen och drog täcket över huvudet.
"Vatten och tabletter. "Mumlade hon bedjande, det skulle inte bli mycket gjort idag inte.

Han höjde lätt ögonbrynet.
- jag sa ju att du drack för mycket sa han retsamt och reste sig upp och drog på sina kalsonger och byxor innan han gick för att hämta vatten och tabletter som han räckte till henne.

" Åh börja inte." Gnällde hon klagande men när han kom tillbaka så tvingade hon sig att sätta sig upp och tog en tablett och drack upp allt vatten innan hon la sig ned igen med ögonen slutna.
"Älskling. Det här med att förvandlas. Du kan göra det när som helst va?" Frågade hon och höll ut en hand mot honom för att kunna röra vid honom.

Han granskade henne lätt och tog mjukt hennes hand i sin innan han satte sig på sängkanten.
- ja det kan jag, vadådå? Frågade han lätt och la täcket om henne.

Hon nickade sakta åt hans ord och kramade hans hand hårt och log över täcket.
" Bra. Jag vill att det ska hända mellan bara oss. " Sa hon och slog upp ögonen och såg på honom.
" Det går väl? Du kan göra det själv?" Frågade hon och såg på honom.
Hon gillade ju inte riktigt hans familj även om hon någon gång var tvungen att acceptera dem mer eller mindre så ville hon inte ha med dem i den viktiga stunden i hennes liv.

Han nickade sakta.
- ja, jag kan göra det själv utan att någon är med. Men är du helt säker nu? Frågade han mjukt och smekte hennes hand med sin tumme. Egentligen var det väl en bra tid eftersom hon redan inte mådde så bra och var trött.