[PRS] Theida & yehet

"Aw, skulle du prova den för min skull? Vad gulligt av dig," skämtar Anthony, men vet inte riktigt om hans röst är stadig eller inte, för han gråter på insidan. Nästan. "Jodå, såklart skulle jag stå ut med att se dig i klänning," protesterar han medan han provar några olika kepsar med blicken i spegeln.

"Ljug inte, du skulle aldrig vilja vara med mig om jag hade klänning, erkänn!" säger Ray med ett svagt leende. Han ställer sig bakom Anthony och kollar på honom i spegeln. "Du passar skitbra i den där ju, ska du inte köpa den?" Säger han och menar kepsen som Anthony provar.

"Jag skulle inte bry mig om du hade klänning eller inte, ärligt talat," säger Anthony och rycker på axlarna, visst han vet inte det 100% säkert, eftersom att Ray aldrig haft på sig en klänning i hans sällskap, men han kan inte tänka sig att han skulle sluta umgås med den äldre. Anthony kanske kommer göra det nu.. när han vet att han har andra känslor för sin vän än vad han brukade ha, han vågar inte riktigt vara runt Ray. Sjuttonåringen vrider lite på kepsen så att den är bakåt fram, medan han funderar. "Kanske det kanske... tycker du jag ska ha den?"

"Visst, om du säger det så" Svarar Ray, men han tror inte ett dugg på det han säger. Anthony skulle säkert bara skämmas över honom om han hade klänning.
"Jaa, om du själv gillade den och tror du kommer använda den så. Jag skulle i alla fall köpt den om jag vore du"

Anthony blänger på sin vän medan han pillar lite med fingrarna på kepsen. Han kanske köper två iallafall.
"Och du tror inte på det," säger han till Ray. Visst han kanske skulle bli generad, men det är inte som att han skulle sluta umgås med sin äldre kompis om han började använda klänningar. "Du kan väl köpa den även om du inte är jag, vi kan matcha," skämtar sjuttonåringen.

"Nope, det gör jag inte" svarade han med ett litet leende. "Men jag hade inte tänkt att börja använda klänning ändå, så det är lugnt".
Ray kollar ett tag på den längre innan han tillslut svarar "visst, jag kan köpa den, bara för din skull. men då får du också köpa en så vi faktiskt matchar"

Anthony nickar bara enkelt på sin vän, tror Ray verkligen att han bara skulle sluta umgås med honom om han hade på sig en klänning? I o för sig kanske majoriteten skulle göra det, men Anthony kan inte tänka sig att han skulle göra det. Kanske bara är för att han är så hemskt kär i killen bakom honom.
"Verkligen?" utbrister den längre och tittar på sin äldre vän. "Jag trodde du skulle säga nej.."

"Jadå" Ray ler smått mot honom.
"Såklart du trodde, jag säger ju fan alltid nej till allt, jag är så jävla tråkig" Säger han skämtsamt. "Men ibland är jag faktiskt inte tråkig, vilket mirakel va??" skämtar han och lägger händerna över Anthonys ena axel och lutar huvudet på den.

Anthony känner hur rodnaden reser sig, över hans nacke och kinder. Det är en väldans tur att han inte behöver se sin vän i ansiktet, för han var verkligen inte bredd på att ha sin väns huvud mot sin axel.
"Du är inte tråkig alls.." mumlar han med ett enkelt leende på läpparna när han ser ner på Rays huvud. "Och jag kan inte säga att du köper en matchande keps som mig är den roligaste saken du gjort," han sätter dit en likadan keps på sin kompis huvud. "Du klär i den också."

"Är jag visst, sluta ljug. Jag vet ju om det själv" Suckar han och Kollar upp på Anthony. "Jaha, vad för något har jag gjort som är roligare än det här då?" Undrar han skämtsamt och lyfter huvudet från Anthonys axel igen. Ray kollar sig lite i spegeln "Fortfarande för färgglad för min smak, men visst" säger han och ler smått.