Nola magic PRS Vidomina & Medi

"Jajo.." Hon såg ner i koppen och satte ner den innan hon drog djupt efter andan. Koncentrerade sig och viskade något. Teet började sväva innan det föll ner i koppen igen.
Sakta öppnade hon ögonen och lade huvudet på sned.
"Det är vattenmagi trots allt." Hon lutade sig tillbaka och synade taket.
"Sedan har vi det här med månens cykel eller hur?"

Ivy såg nu mer lättad ut nickade.
"Tack Mr Moore. Jag vet ju så lite om henne, dessutom kan jag inte urskilja skämt så bra." Hon skrattade lite innan hon nickade.
"Om det är något så är jag någonstans i huset." Sa hon mjukt.

"Fint!", sa Harper förtjust och klappade händerna. "Imponerande."
Hon lutade sig tillbaka i soffan. Tuurís ord förvånade henne något. Harper hade hunnit med hur fort vännens tankar for iväg.
"Ja.. Jo.. Vad tänkte du angående den?"


"Ingen orsak. Det är bra att du säger till en gång för mycket än för lite.", skrattade han och vinkade sedan hejdå åt Ivy innan han stängde dörren igen för att återgå till sina sysslor.

"Jag vill bara lära mig så mycket det går. om jag ska bli en bra häxa så är det väl bara bra?" Hon såg på sin hand och rörde ena fingret.
"Jag kommer bara trötta ut dina öron. Vet inte riktigt vad jag ska tro."

"Tack igen sir. Jo jag säger till om det händer igen." Hon försvann sedan till sitt rum och satte sig på sängen där hon tände rökelse och ljus medan hon läste ur boken.

"Ja, jo, självklart. Vad är det som får dig att tro att du inte blir en bra häxa?", funderade Harper och sneglade åt Tuurís håll.
"Var tog Ivy vägen? Trodde vi skulle gå till växthuset tillsammans? Jaja, vi kan väl gå du och jag då?", föreslog Harper och log åt vännen.

"Jag har ingen aning." Hon ryckte på axlarna och lade huvudet på sned.
"Jag tror hon skulle göra en sak. men vi ska väl sitta här?" Hon såg sig om.
"Jag kommer snart. Ska hämta en tröja från mitt rum." Hon log svagt och reste sig.

Harper funderade ett ögonblick men sken upp i ett leende sedan och fnissade. "Ja, okej då!" Hon blev genast allvarligare. "Men sedan Måste jag gå till växthuset. Jag måste bli klar med projektet innan deadline."
Harper öppnade sin lärobok och placerade den i knät framför sig. Nickade åt Tuuri när hon lämnade rummet.

Hon log och gick iväg. När hon kommit upp på övervåningen kunde hon höra Ivy och kikade in i hennes rum.
"Oj är du här? Skulle du inte till växthuset?" Frågade hon med ett leende.
"Ska vi gå alla? vi behöver jobba med en sak."

Ivy hoppade nästan en meter upp när hon förde Tuurís röst och log sedan.
"Jag skulle hämta en bok men jag satte mig här. Det är lugnare på ett sett. Men ja, jag kommer. Förlåt att ni fick vänta på mig."

"Där är du, Ivy. Jag letade efter dig.", det var Evangeline. Ivys tvillingsyster. Evangeline var lik sin syster.
De som inte kände systrarna kunde nog lätt blanda ihop de vid första ögonkast. Men Evangeline hade brunt långt hårsvall och piercad med en silverring i ena näsvingen. Även öronen var en del piercade med flera smycken kring örat.
Annars hade de samma drag och längd. Ibland tänkte de likadant, men nog hade de olika instressen också och tankar.
"Jag såg inte var du tog vägen. Ska vi gå till växthuset nu?", frågade Evangeline och log mot Tuurí för att visa att hon sett henne också. "Hej, Tuurí.", hälsade hon vänligt.

Hon log och såg upp.
"Åh förlåt. Det var inte meningen." Hon slog ihop boken och reste sig.
"Ja jag måste skörda lite gråbo. Jag har haft sådana hämska drömmar på sista tiden." Hon tog sin systers hand och lutade sig mot henne.
"Oh kan vi även gå in till stan någon gång? Jag skulle behöva nya ljus och rökelse." Sa hon och nickade.

"Hej. Evangeline. Kan ni vänta? Jag ska hämta en tröja." Hon gick sedan icäg och hämtade en tröja. Log när hon kom tillbaka.
"Jag är lite frusen av mig."

Evangeline besvarade kramen och lutade sitt huvud mot sin syster tillbaka. Försäkrade sig om att allt var okej med Ivy. Drog sig sedan undan för att se från systern till Tuurí. Sedan tillbaka på Ivy igen. "Ja, klart vi drar till stan också. Harper får också följa med. Hon ville visa mig något, kommer inte ihåg riktigt." Evangeline ryckte på axlarna.
"Ja, vi väntar. Ingen brådska."