Klara23.Nepflite privat.

När mannen kom närmare så kryper hon mera in mot väggen men blev allt lugnare när han bara talar hon tackar så mycket för vatten och maten. Hon sa " tack " sa hon med svag tonfall då hon knappt kunde prata men var tacksam för det hon fick hon åt av maten och sedan dricker mera av vattnet och nu kändes det bättre.Lite mera kraft fick nu allt mera behövs för att kunna klara av denna dag. Hon skulle behöva en dusch och bli ren då hon kankse inte ser så fräsch ut.

Han såg på henne och bestämde sig genast.
Även med denna mat och vatten och trots att hon faktiskt såg lite bättre ut så sa han lugnt.
- Du klarar absolut inte att stanna kvar här ute.
Du får knappt någon mat.

Han visste att hans tjänare i stort skett skulle skälla ut henne efter noter för att hon inte betedde sig som man borde bland kungliga men det brydde han sig inte om.
Inte just nu.

Med ett nytt försök så reser hon sig upp denna gång så orkar kroppen bära sin tyngd benen skakar men inte så mycket att hon kan gå kanske men är osäker hon tar några vingliga steg men benen viker sig och hon tappar balansen och faller ner på marken.Hon sa inget då hon inte vet vad hon skulle säga men hoppas på att han förstod hur jobbig det är. Hon satt kvar på stället.

han gick fram till henne och sa lågt.
- Vet du vad...det hör inte till vanligheterna att jag gör sådana här saker för sådana som du.
Men jag vill inte se någon död om de inte har gjort något allvarligt brott.
Så har du något emot att följa med mig hem?

Han gjorde en gest mot draken

Hon sa" Ja det vill jag gärna " sa hon och tar sig med ett stön upp ¨åter igen denna gång gick det bättre lite mera hopp fick hon nu. Tar några vingliga steg mot draken men det ser nog lite kul ut där hon vinglar fram men hon är glad nu men hon vet att hon kankse får ett anant lite tuffare liv och de kanske bemöter henne på fel sett men det får hon ta tag i då.

Draken såg hennes vingla steg och gick fram mot henne och la sig ner så att hon kunde kliva upp och Atemu såg andra hemlösa en bit bort och han lämnade mer mat där och innan han gick även han till draken för att kunna sätta sig bakom henne.

Bäst att ta sig upp medan hon tar det lugnt och känner någon bakom sig men denna gång så låter hon att någon att h´hålla i henne för att inte hon ska tappa balansen.Vilket hon är nära på att göra men det är rätt sså tryggt att vara på här.

Han satte händerna om henne för att hon inte skulle ramla och sedan vinklade han foten lite grann och draken lyfte på vingarna och flög upp i luften och styrde mot palatset och Atemu tittade ner och gillade at se folket uppifrån.

(Kom ihåg, inget PP)

Ett sug i magen det är rätt så mysigt att flyga det måste hon med ge hon kollar sig runt men låter blicken vila framåt.Hon har aldrig varit så långt borta från byn.Eller utanför alls hon försöker hålla sig fast för att inte tappa balansen,.

(ee palatset är i byn, inte utanför)

Väl över muren så dök draken ner mot marken och landade och Atemu gled ner från marken och såg upp mot henne och sa lågt.
- Vill du att jag tar du emot dig eller tror du att du klarar det?