PRS Lupple och Ginerva2003

Adrian var hellt i sina tankar och tittade bara rakt fram.
han hörde att läraren bad att flickan skulle gå fram så få han tittade lite på henne.
han lyssnad på när hon presenterade sig.
Summer villket finnt namn tänkte han och log litte.
han tyckte det namnet passade henne hon var ju lite som en sommar på utsendet som hår ungfär som solen.
efter alla dom tankarna tittade han bort igen.

Läraren fortsatte att presentera dagens lektionsmål och hon ryckte upp sin väska och tog fram, block , penna och sudd.
Lyssnade aktivt på läraren trots att hon redan visste detta område i matematiken och när det var dags att börja jobba så gjorde hon precis det.
Jobbade effektivt och fokuserat tills klockan ringde.
Hon la ihop boken, blocket och pennorna och var redo att resa sig upp.
" Adrian, vill du vara vänlig och visa Summer runt? Det är ju bänkkompisens uppdrag." Log läraren uppmuntrande och gick sedan därifrån.

Adrian lyssnad halft på läraren men var mäst i sina egna tankar.
han jobbade inte så mucket han rittade mest i boken.
när klockan ringde så sukade han av lätnad.
han slog igen boken.
" okej" sa han och skukade så lågt att männskliga öroon inte skulle höra det.

Summer vände blicken mot honom och svalde hårt. Vände snart bort den, han var för mycket att titta på.
Hon kände hur hjärtat hamrade i hennes bröst.
" Det är lugnt. Jag hittar." Fick hon fram och försökte förstrött få ihop sina pennor i pennskrinet.
De andra i klassen rörde sig ut som i en flock och hon bet sig lite i läppen.
Att vara ny var verkligen inte roligt.

Adrian tittade lite på henne han såg att hon vände huvudet mot honom men sedan vände hon bort det igen så han vände också bort huvet från henne.
han hörde att hennes hjärt slag blev snabbare då unfrade han om hon kanke var rädd.
men av någon anledning ville han vara en djäntleman mot henne.
" nej du är ny och jag ska vissa dig runt" sa han bestämt.

Hon hörde hans ord, var inte riktigt beredd på den bestämda tonen.
Men fick i sista pennan och kastade pennskrinet i sin väska och reste sig upp.
"Mm okej. Visa mig runt." Sa hon och tvingade fram ett leende mot honom.

Aron såg hur hon satte in penan i penskrinet och sedan såg han att hon la in den i ryggan.
" kom" sa han och gick ut i
ur klassrumet och bort längskoridoren för att vissa henne var resten av klassrumen låg.
medans dom gick pekade han och sa villken läkon som höls där.

Summer följde med och tittade och lyssnade noga på det han sa.
" Så är det bra lärare?" Frågade hon och såg på honom och blev som tidigare lite förblindad av hur vacker han var och hon vände bort blicken.
" Så du hette Adrian?" Frågade hon lugnt och såg på honom.
Visst var det viktigt med lektionssalarna men hon hade redan memorerat kartan, något hennes pappa alltid sen hon varit litet låtit henne göra oavsett vart dem var.
Så hon var egentligen mer intresserad av allt annat denna skola hade att erbjuda.

Adrian vände sig om och tittade på henne när hon pratade.
" lärarna är väl okej" sa han.
han såg att hon vände bort blicken han ville inte att hon skulle göra det så han gorde något han nog inte skulle göra han tog försiktit tag i hennes haka så att hon skulle titta på honom sedan tog han bort sin hand snabt nästan för snabt.
" ja jag heter Adrian" sa han.

Hon kände hans fingrar och hur han vinklade hennes ansikte mot honom och hon stannade upp i ren och skär chock och stirrade på honom. Vad i hela friden? Hon kunde inte ens tänka tanken fören hon kände att hon rodnade vilket hon bannade sig själv för.
Hon var verkligen inte tjejen som rodnade.
"Fint namn." Fick hon lite hest fram och försökte minnas hur man använde sina ben för att gå men det var nästintill omöjligt.