PRS rollspelargärna och Emma07

Zach lyssnade intresserat på henne, det var alltid roligt att höra om andras krafter och bakgrund. Och av någon anledning tyckte han redan gott om henne, trots att han knappt hunnit lära känna henne ännu.
"Jag blev biten för fyra år sen nu ungefär, då hade jag ingen aning om att sånt här ens existerade. I början hade jag noll koll alls, jag var ganska lämnad åt mig själv. Men jag lärde mig med tiden, i början var varje fullmåne ett helvete och bara starkare känslor så var jag rätt körd. Numera är det egentligen bara fullmåne som strular till det ibland. Men utöver att vi kan förvandla oss och så har vi inte jättemycket magiska egenskaper egentligen, mest att vi hör och luktar bättre och så", sade han med ett snett leende. Visserligen hade dem några få egenskaper, men dem var inte så många.

Hon höjde lätt på ögonbrynet.
- men det är alltid något jag undrat med er varulvar. När ni förvandlas måste ju era kläder spricka, har ni alltid extrakläder med er eller måste ni gå runt utan kläder tills ni kommer hem? Sa hon med ett litet skratt och såg på honom, han såg ju faktiskt väldigt bra ut och var ju dessutom trevlig. Men hennes föräldrar var alltid vädigt tydliga med att skolan och betygen alltid kom först och förhållanden fick komma i sista hand.

Zach skrattade lätt till, det var inte första gången han fått den frågan men det var alltid lite roligt att det var något av det första som folk brukade fråga.
"Det finns några tricks för att kunna behålla kläderna, men själv har jag inte stenkoll på det än utan lyckas typ bara hälften av gångerna. Resten blir det att gå runt näck", sade han med ett snett leende, han höll fortfarande på att lära sig mer och mer om det. Han såg på henne, hon var riktigt söt och han kunde fortfarande inte riktigt sätta fingret på den här udda känslan han fick när han såg på henne.

Hon kunde inte låta bli att skratta lätt.
- sånna problem har man inte när man har magiska krafter sa hon och log mjukt. Hon såg på klockan och hörde hur dörren öppnades av en lärare. Lily såg sig lätt runt och satte sig vid en bänk bredvid ett fönster för att kunna kolla ut. Hon visste inte om han tänkte sätta sig bredvid eller sitta med andra varulvar som han kanske kände. Hon drog fram sin anteckningsbok i alla fall och granskade alla som kom in i klassrummet.

Zach log lite roat åt henne, hon hade en bra poäng där och en del gånger önskade han nästan att han hade några såna krafter istället.
"Så sant så", sade han med ett leende, men samtidigt så trivdes han rätt bra ändå som varulv. Till slut iallafall. Visserligen kunde fullmånen vara ett helvete ibland, men det fick gå. Han gick in i salen strax efter henne, gick och satte sig bredvid henne - han visste fortfarande inte helt varför, men han gillade henne redan. Eller det var kanske en lögn, han började få lite misstankar men det var sånt som han bara hört om och inte riktigt visste ifall det faktiskt kunde stämma.

Lily såg på honom med ett litet leende.
- jaså? Varulven kan inte slita sig ifrån mig? sa hon med ett lekfullt leende, hon hade absolut inget emot att han satt där. Folk fortsatte komma in i klassrummet varav en ung kille som höll armen om en tjej och gav henne en mjuk kyss.
- jag tror han också är varulv, vi gick i samma klass. Men henne har jag aldrig sett så den kärleken måste ju gått jäkligt fort sa hon med ett lätt höjt ögonbryn.

Zach skrattade till lite direkt, såg på henne med ett roat leende men också lite höjt ögonbryn.
"Kanske att varulven bara trivdes i ditt sällskap?", föreslog han retsamt, såg sig om lite då hon pratade om en annan varulv och fick snart syn på killen, de hade haft en del lektioner ihop förut då de båda ju var av samma art. Det blev helt enkelt lättare att lära dem tillsammans än utpsridda.
"Jo, vi har haft en del klasser ihop. Det är en lite speciell sak med varulvar faktiskt, dem säger att man ska kunna känna på sig när man träffat den man är menad att dela livet med", sade han, han hade aldrig trott något större på det där. Men kanske att det höll på att ändras.

Lily såg på honom och lyssnade på vad han sa.
- så du menar att en varulv kan träffa någon och sen känna att man ska va med den resten av livet? Men om den andra inte vill det då? Är det därför varulvsarten är så hemliga, för ni kidnappar de människor som inte älskar er? Sa hon och kunde inte låta bli att skratta lätt. Hon gillade honom och han var dessutom väldigt lätt att prata med, det kändes som att de känt varandra länge och inte nyss hade träffats. Han kändes som en kille som man kunde skoja och ha kul med.

Zach skrattade till ännu en gång, gillade hur man kunde skratta så med henne. Att kunna skratta och skämta med personer var guld värt, och en underskattad förmåga var definitivt att få andra att skratta. Han nickade med ett leende, på ett vis hade hon ju åtminstone rätt.
"Typ så, man känner det på sig. Bra fråga, har ingen aning. Dem jag pratat med som varit med om det har haft tur med att den andre gillat dem också, och vad jag vet så kidnappade dem inte någon först", sade han med ett roat flin emot henne.

Hon log svagt och drog en hand genom sitt långa hår.
- vad bra, då slipper man behöva oroa sig över att bli kär i en varulv sa hon och såg läraren komma in i rummet. Lektionen började och man hann varken prata eller något eftersom hon gick igenom så sjukt mycket information. Detta gjorde att lektionen också kändes väldigt kort. Lily sträckte lätt på sig när läraren avslutat sin presentation, hon drog fram sitt schema och kollade på det.
- jag har rast i en halvtimme, har du också det? frågade hon med ett leende och såg på Zach.