Lovely brothers [PRS Skorpa & Beben]

Jimin har svårt att hänga med i den första lektionen i hans nya skola, det känns som att de går igenom saker han aldrig har hört innan vilket egentligen inte är så konstigt eftersom han började mitt i terminen. Han försöker att ta anteckningar någon gång ibland, men det hjälper honom inte så mycket.
När lektionen är slut suckar Jimin ljudlöst, eftersom han hade lovat sin mamma att börja plugga mer nu när han bytte skola, som en ny start liksom. Det som hände med hans föräldrar fick honom att nästan helt sluta bry sig om det som hände i skolan och även om han inte hade underkänt i något ämne så var hans betyg ändå inte så bra som de egentligen borde vara.
"Hur var din första lektion?" Taehyung ställer sig bredvid den blonda killen och leder honom ut ur rummet.
"Okej ... Vad pratar ni om ens?" Jimin ser rakt framför honom, låter nästan tonlös i rösten men glasögon killen verkar inte bry sig så mycket utan bara förklarar för Jimin vad de pratade om innan han började på skolan medan de går mot nästa lektion i en annan del av skolan.

Pianots vackra klingande ekar i Yoongis öron medan han fortsätter att spela. Tempot ökar och han ser hur några fåglar lyfter från trädet för att flyga runt i vinden utanför, som en dans. När låten tar slut låter han händerna vila en liten stund medan blicken glider mot fåglarna som stannat upp. Den mörkhåriga mannen börjar spela Rolling Thunder som är ett helt nytt tempo, vilket får fåglarna att fortsätta med en ny dans. Han har blivit mycket bättre på sistone, och är otroligt stolt över det.

"Eh, Jimin." Taehyung stannar upp när de har kommit utanför musiksalen och ser på den nya eleven som försiktigt försöker möta hans blick. "Jag måste fixa en sak, jag vet inte hur lång tid det kommer att ta och det är bättre att du är i tid nu eftersom att du är ny. Du brukar kunna sätta dig inne i musiksalen tills läraren kommer." Jimin nickar lätt och Taehyung ler mot honom innan han börjar gå iväg mot motsatt håll. Jimin biter lätt i sin läpp medan han går mot dörren som leder in till salen. Han vill själv inte erkänna det men han är ganska nervös utan den brunhåriga killen som verkar kunna skolan helt utantill. Den blonda killen trycker ner dörrhandtaget och tar ett djupt andetag medan han går in i salen. Det första han möts av är musik från ett piano och han behöver inte leta länge för att hitta källan till musiken. Han är inte säker på vem det är, men han vet att personen är väldigt bra på att få musiken att bli något annat än bara toner från ett piano. Jimin står still i dörröppningen, han har slutit ögonen för att kunna ta del av varenda ton som personen spelar. Han vill inte förstöra stunden genom att röra sig, den blonda killen vill bara lyssna på det är tills Taehyung kommer tillbaka och först då kan lektionen börja.

Direkt när Yoongi hör hur dörren knarrar till, någon har kommit in i salen. Han stannar musiken och sitter still en stund med blicken framåt till fönsterna, väntandes på att personen ska säga något. Men tystnaden fortsätter och han bestämmer sig för att vända blicken mot dörren, bara för att få syn på samma ansikte han sett för någon timme sedan.
"Har ingen berättar för dig att det är ohövligt att inte knacka?" frågar Yoongi och låter blicken granska den blondas ansikte, han är vacker, ja, men han vågar inte tänka mer på det. "Jag antar att du hör till klassen som ska vara här efter min tid, ni börjar inte förrän om en kvart, har du inte fått ett schema?" den artonåriga killen fixar till sina pappren innan han ställer sig upp från pallen framför pianot.

Så fort Jimin hör ett annat ljud istället för pianot öppnar han ögonen och ser killen som han stirrade på imorse. Jimin biter i sin läpp medan den mörkhåriga killen pratar med honom.
"F-förlåt", stammar Jimin nervöst medan han bugar för den äldre eleven. "Du behöver inte sluta, jag kan gå", fortsätter han när han ser att den andra killen reser sig upp, kanske för att lämna rummet de är. Den blonda killen står fortfarande still och väntar nervöst på svar från den andra killen, samtidigt som han undrar om Taehyung visste att någon annan skulle vara här. Det var ju faktiskt han som hade sagt åt Jimin att gå in hit, hur skulle han kunna veta att det var någon annan som hade lektion här? Den blonda killen ser på den andra personen i rummet, nervös för att säga något eftersom han inte vill att den äldre eleven ska bli ännu mer irriterad på honom än vad han redan är.

Yoongi lyfter blicken till den blondas ögon och fäster blicken där ett kort tag.
"Det är lugnt, jag behöver ändå hjälp med en sak." säger han enkelt och sätter sig ner på pallen igen. Papperna med noter sätter han upp på stödet ännu en gång och ser på den yngre över axeln. "Sätt dig ner och berätta vad du tycker, okej?" den mörkhåriga börjar spela Yirumas Spring time, eftersom att han tidigare kört mannens river flows in you. När låten sedan är klar låter han sig själv andas ut lite innan han vänder blicken mot den nya eleven som vistas i samma rum.

Jimin nickar snabbt när den mörkhåriga ber han att sätta sig ner, vilket han gör på stolen som står närmast honom. Återigen, när den äldre elever börjar spela sluter Jimin sina ögon och lyssnar på musiken. När han slutar spela öppnar Jimin öppnar sina ögon igen och ser på pianot, nervös för att kolla direkt på den andra eleven.
"D-det var jättebra", säger han och försöker låta trovärdig eftersom han faktiskt menar det men för att han är så nervös låter hans röst ganska känslokall, som vanligt.

Yoongi fnyser enkelt till när han ser på den yngre och drar handen genom sina svarta lockar innan han vänder bort blicken. Han tycker inte om hans kyliga ton, inte alls.
"Yiruma, sök upp honom så kanske du inte behöver låta så ironisk." säger han och ställer sig upp från pallen ännu en gång. Den mörkhåriga mannen samlar ihop sina pappren i en hög och låter blicken granska den yngres ansikte ännu en gång, han hade låtit väldigt känslokall. "Jag ska låta dig vänta ifred, newbie."
Han lägger ner noterna i sin ryggsäck och drar en ut av remmarna över sin axel innan han går ut ur musiksalen.

Jimin följer den mörkhåriga killen med blicken från det att han fnyser till att han reser sig upp och plockar ihop sina noter.
"Jag menar det ...", mumlar Jimin, men så lågt att han är osäker på ifall den äldre eleven faktiskt hörde vad han sa.
Den äldre eleven går ut ur rummet, och Jimin sitter kvar på stolen han satte sig på tidigare. Han biter lätt i sin läpp, en vana han har haft i ett tag nu, medan han väntar på de andra från klassen. Hans ansikte känns varmt och han har antagligen rodnad eftersom han började skämmas när den äldre eleven blev så irriterad på honom, det var liksom inte meningen att göra honom så arg ...

Fan fan fan. Det är löjligt egentligen, han borde inte bli så här irriterad över någons kalla attityd. Yoongi drar frustrerat handen genom håret ännu en gång och slänger ner väskan på en bänk för att rota efter tabletterna som sjunkit ner till botten tillsammans med de andra. Han drar upp en metylfenidattablett och tvingar ner den i munnen innan han tar en hård klunk vatten. Hjärtat klappar hårt och hans mun känns torr, så han sväljer ner ett bar klunkar vatten till. Idiot, han hade varit en idiot som missat en ut av tabletterna innan han gick och la sig igår natt. Han skjuter ner asken i väskan innan ha går in till toa båsen. Humörsvängningarna kommer att fortsätta under dagen, det vet han mycket väl om.