Sorgligt!

Första gången, var det mest vid Sirius död.
Det var så sorgligt, så overkligt, så otursamt, så fruktansvärt!

Hallå, det är ju självklart!! NÄR MAN HAR LÄST UT BÖCKERNA OCH DET INTE FINNS NÅGRA KVAR OCH MAN FÅR ALDRIG DEN DÄR KÄNSLAN ATT LÄSA NÅGOT I HP FÖR FÖRSTA GÅNGEN IGEN!! BUHUUUU!!!

Fred.. </3 Och när han ser sina föräldrar (alla gångerna) och när Snape bar "Always.."

Men det kommer ju en 8:ånde bok snart så lite känsla finns det alltid kvar!

Jaa men ändå...

Jag kommer inte längre ihåg när/om jag grät värst till böckerna i det stora hela. Men jag minns att ögonen tårades av att Harry blev sjuk ledsen vid Dobbys död (för Dobby kände jag inte jättemycket för tyvärr).

jag grät nog mest vid den delen då harry låtsades vara död och hagrid bar honom. jag vet inte varför just det rörde mig, men det var väldigt sorgligt.

Jag grät nog mest under hela kapitlet med Snapes och Dumbledores berättelse, det som leder fram till Harrys död. Mitt hjärta har sällan bultat hårdare. Och jag grät störtfloder när Harry sen dog. Det var en hemsk upplevelse.

Jag grät när Dumbledore Sirius Fred Tonks Remus Cedric Dibby Snape blev chockad

Dumbledores död och Harrys död...