Lupple och Ginerva2003

När läraren var klar så tittade hon på Eliah sedan gick hon till tältet.

Han kände hennes blick, men det berodde antagligen på att han fokuserade på henne med sina sinnen för att säkerställa att hon inte helt plötsligt skulle attackera honom.

Hon la sig i sin sov säck och somnade fort.

Men han märkte att hennes andetag blev tyngre och han förstod att hon hade somnat och fortsatte med uppgiften mer avslappnat.

Efter att ha sovit ett tag så vaknade hon och gick ut

Eliah hade lagt hela grunden för arbetet och satt nu lutad mot ett träd i solljuset med slutna ögon.

Hon gick mot honom.
”Hej” sa hon.

Han öppnade sina ögon och vände blicken mot henne och gav henne ett svagt leende. "Hej där. "Log han och gav över anteckningsblocket. "Det har jag börjat med. " Förklarade han enkelt.

”Jag tänker inte säga något till min familj” sa hon.

Det var chockerande att höra hennes beslut och det var ännu svårare att förstå att hon tog upp detta nu. Han svalde hårt och såg upp på henne. " Jag kommer för alltid stå i din skuld för det. " Sa han i en låg viskning och log ärligt.