Hogwarts 1978 (PRS)

"Vi är alla väldigt intresserade av den här bokklubben, aldrig varit på något möte, men skall bli väldigt intressant," sa Aloy leende och Kingsley log stort mot henne.
"Varför har jag en känsla av att du känner en massa personer som skulle vara intresserade av att läsa och diskutera böcker," sa han retsamt och Aloy log.
"För att jag känner hela skolan," sa hon oskyldigt. Egentligen kände hon inte så många människor som var gay, mest för att det inte var något de flesta pratade om öppet, men hon visste några som hon skulle bjuda in, Tim bland annat, och de skulle försöka få dit Regalus.

När Pins kom och mer eller mindre slängde ut dem från biblioteket log Aloy, bibliotekarien var ju som hon var.
"Ja, jag behöver nog sova lite innan jag skall patrullera slottet med Remus i natt," sa Aloy. Hon var egentligen inte trött, men hon visste att hon skulle bli ifall hon inte sov lite.
"Vi kan hänga med och kolla på din träning om du vill?" Sa Lily leende och Kingsley nickade. Sev tittade inte ens upp ifrån sin bok men Lily tog tag i honom och han protesterade inte. Han fann ingen tjusning med quidditch och Aloy visste att han skulle läsa hela tiden, men han ansåg antagligen att han kunde göra det lika väl på rummet som på läktaren.
"I have always wondered how your dorm looks inside," sa Kingsley och Aloy låtsades se förskräckt på honom.
"Du vet att det är förbjudet att besöka de andras elevhem!" Sa hon och gav deras tavla lösenordet lågt så de andra två inte skulle höra medan hon lät dörren vara öppen extra länge så de hann in. Lily hade varit här inne några gånger, men hon trivdes inte riktigt på grund av många av elevernas åsikter, något få yttrade i Aloys närhet, klokt av dem. Kingsley såg sig fascinerat runt innan hans blick fastnade på sjön, så som den gjorde för alla.
"Wow!"
"I know, like this better then your view," sa Aloy innan hon vände sig om mot Hilde.
"Lycka till," hon gav henne en kram innan hon gick upp mot sin säng i hopp om att kunna sova lite iallafall.

Hilde kramade om Aloy och gick för att hämta sin kvast och kom ner till Lily, Kingsley och Severus.
"Åh, wow, vilken kvast." sa Kingsley imponerat när han fick syn på kvasten.
"Visst är den, det är en Asgård 3000. Nyaste på marknaden." sa Hilde stolt då de gick upp för trapporna och ut genom den massiva ekporten, till Quidditchplanen.
"Lycka till." hälsade de andra och satte sig på läktaren och Hilde gick och ställde sig med de andra.
En svarthårig kille ställde sig framför dem och Hilde kände igen honom som Flint något. Varför kunde de inte bara använda förnamn som normala skolor där hemma?
Men jagare var han det visste hon. Det fattades en jagare och en slagman i laget. Uttagningen var egentligen på lördag, men som Flint sa, det skadade inte att få bort de dåliga redan nu?
Vissa kunde inte ens sitta upp på en kvast och det framgick att de bara var där för Flint, Regulus och de andra, de var populära och tja såg bra ut.

Aloy låg och vred och vände på sig, väl medveten om att hon borde sova men hon kunde inte. Hon nästan suckade, hon var inte van att sova vid den här tiden och gjorde det endast för att hon ville hålla sig vaken under natten. Och när hon tänkte på natten tänkte hon på Remus och snart de andra. Hon nästan skrek i frustration, så trött var hon på deras beteende. Vad som gjorde henne än mer fundersam var Potters beteende, om han nu gillade Lily då kanske han skulle försöka komma överens med hennes kompisar, samma sak om Black nu gillade Hilde. Men Aloy hade ingen idé om vad som hände där, men oavsett om man gillar någon så är ju inte lösningen att mobba en av deras vänner. Potter behövde absolut inte tycka om dem, men hand sätt att göra saker på var idiotiska. Då var ju Peters bettende mer logiskt, han verkade ogilla dem allihop. Eller Remus som åtminstone verkade försöka vara artig eller hålla sig utanför, även om hon tyckte att det var fegt. Hon hade aldrig stått bredvid och låtit hennes vänner hålla på så som marodörerna gjorde mot Sev. Men hon började förstå att allt rörande dem vet mer komplicerat än hon först trott. God she tried so sleep, and yet again she are thinking about those idiots. Hon kanske skulle göra verklighet av sitt hot, men hon misstänkte att det skulle göra det värre för Dec, vilket hon inte ville!

Aloy vred sig om och blångde på klockan och såg hur visarna rörde på sig och klockan blev mer och mer. Skulle hon vara vaken kunde hon ju lika väl ha följt med de andra ner till planen. Men hon slöt ögonen igen och försökte somna.

När klockan pacceradd åtta då gav hon upp. Hon skulle möta Remus om en timme och behövde göra sig i ordning. Anne och Hannah kom in vidkandes om något som hon inte hörde och hon frågade inte heller utan klev bara in i duschen.

Strax innan nio lämnade hon uppehållsrummet efter att ha hälsat lite snabbt på några. Hon såg ingen av sina vänner men tänkte inte så mycket på det, antingen så satt de kvar sent i stora salen de hade ju en timme kvar tills utegånsförbudet började. Eller så kanske de satt i köket, ute eller någon annanstans och pratade..om de inte var okej så skulle de leta upp henne det visste hon. Aloy såg Remus stå och vänta på henne, seendets nervös och hon gissade att det hade med hans vänners beteende ifrån tidigare idag.
"Skall vi börja längst upp idag?" Frågade hon efter ett ha hälsat utan att låter för kall. Hon kunde ju knappast anklaga Remus gör vad de andra sagt, och han hade blivit upprörd över deras ord. Remus bara nickade försiktigt och de började gå uppåt.

Efter träningen så kunde man se tja, vilka som var redo för uttagningen på lördag och Hilde var en av dem så som hon förväntat, hon skulle bli förvånad annars. Hon hade tränat sedan barnsben och detta var något hon verkligen gillade. Det var även en hobby som hennes föräldrar stöttade vilket gjorde det hela så mycket enklare.
"Bra jobbat Hilde, förväntar mig dig här på lördag." flinar Flint och ger henne en high five innan hon går och möter de andra.
"Bra jobbat." skriker Lily och kramar om henne, men backar.
"Du stinker." flinar hon och Hilde skrattar.
"Jag har tränat." ler hon och ser en liten gestalt komma mot henne leende stort.
"Hilde, du var fantastisk." ler han stort.
"Åh, hej Fred. Vill du prova kvasten?" frågar hon och han nickar ivrigt. Hon vinkar hej då till de andra som går tillbaka till sina elevhem och ger Fred kvasten.
Hon lär honom grunderna och, de märker inte hur det börjar mörkna.
"Shit, en kvart kvar innan utegångsförbud." Hilde sätter sig på kvasten med Fred bakom sig och de flyger snabbt tillbaka till dörrarna, hoppar av och springer genom entrehallen. De vinkar snabbt åt Aloy och Remus och med endast 3 minuter till vara stäng slytherins dörr bakom dem.
"Bra jobbat." skrattar Hilde med andan i halsen. Inte för att hon var rädd att få poängavdrag, men det var onödigt när man inte behövde.

Aloy hade vinkat åt sina vänner med ett stort leende skrattandes vilket fick Remus att titta på henne och hon såg på honom.
"Vad?" Hon förstod inte varför han stirrade så på henne.
"It's just strange to hear you laugh," mumlade han nästan och hon la huvudet på sned.
"Well it isn't that strange, I rarely have a reason to laugh around you guys," sa hon ärligt och Remus slog genast ner blicken.
"I apologise for today," han vågade inte se på henne när han sa det och hon stannade på andra våningen och vände sig mot honom.
"Not your fault," började hon för det var vad hon ansåg. "Sure, Pettigrew hade inte behövt kalla mig en bitch, men det är knappast så att det bekommer mig. Ni kan kalla mig vad ni vill, jag bryr mig faktiskt inte. Jag har inget intresse av att komma nära er, eller imponera er. Ni får helt enkelt tycka vad ni vill om mig."
Remus var tyst en bra stund innan han tog ett djupt andetag och tittade upp och mötte hennes blick.
"I don't agree with them, or what they call you. Jag förstår varför du känner som du gör när det kommer till oss, så du förtjänar inte vad de säger om dig. You aren't that different when it comes to some things. I know that my friends would have acted the same way you do if the roles were reversed. Just wanted you to know that I don't agree with them when it comes to this."

Aloy log mot honom innan hon tog fram en chokladkaka som hon hade i fickan och erbjöd Remus.
"I had the feeling that was the case, and if we are honest with each other. I would pick you over them everyday, even if I don't accept everything you do. You can't control them, but you know that standing beside and dong nothing at all, is almost as bad," sa hon uppriktigt och Remus tittade ner igen, och hon förstod att han kände det samma, vilket fick henne åter att undra why on earth these people were friends. "But besides that, I don't dislike you as I do with the others."
Aloy petade honom retsamt i sidan vilket fick Remus att hoppa till och Aloy smirked när hon insåg att han var kittlig, vilket fick Remus att nästan se på henne med fasa, som om hon skulle tortera honom eller något.
"One day I may," sa hon retsamt och fortsatte gå medan han försiktigt följde efter henne ätandes på sin choklad.