Bifrost, en Svensk trolldomsskola (Roll)

Alex stängde dörren bakom dem, så att ingen skulle upptäcka var de höll hus. Ingen skulle få veta att de var där om de inte gissade precis var de befann sig. "Bättre?" sa hon då Damon satte sig på sängen. Men själv stod hon kvar, med ens osäker. Till och med i hennes druckna tillstånd fanns det där, längst bak i hennes medvetande. Men ändå det fanns ingen annan plats och sängen var stor nog åt dem båda. Så hon satte sig på andra sidan av den.

"Javisst", suckade han och lade sig raklång på sängen. Sedan stödde han sig upp på ena armbågen och betraktade henne. Han skrattade då han märkte hur hon, som om hon plötsligt kommit ihåg det, blygt satte sig längst bort.
"Kom hit", sade han med ett brett leende och försökte dra henne närmare med ett grepp om den friska handen.

Alex la sig bredvid honom utan motstånd när han drog henne till sig. Hon hade motstridiga känslor inom sig. Å ena sidan ville hon vara med honom, ja det ville hon verkligen. Men å andra sidan visste hon inte, hon förbannade sin blyghet tyst.

Damon log brett och stängde sedan trött ögonen. Det hade varit en tung vecka, och han stönade inombords över alla läxor han behövde göra på veckoslutet, bara för att han varit för lat att studera på veckan.
"Mår du bra?" Frågade han med ögonen slutna. Själv var han lite ostadig, men tvivlade på att han skulle släppa upp dagens mat.

"Mmm" mumlade Alex trött och såg upp i taket innan hon slöt ögonen. Hon visste vilken huvudvärk hon skulle få imorgon, men som varje gång tyckte hon att det var värt det. Hon mådda bättre än någonsin. Hon hade gjort upp med både Thomas och Suzie plus att hon hade fått Damon för sig själv. Den första som någonsin brytt sig om henne.

"Festar ni ofta så här hårt?" Undrade Damon och steg upp för att kränga av sig sina skor. Det snurrade i huvudet vid den snabba rörelsen, men han tog några djupa andetag och reste sig saktare.
Den extra dörren ledde till en rymlig toalett, och Damon hällde upp vatten i ett av de två glas som stått på ett litet bord bredvid en silverkanna.

"Ibland och ibland inte, beror på hur mycket man väljer att dricka." sa hon lågt och följde honom med blicken. Han hade deffenitift fått i sig för mycket. "De är väll glada för laget, vi har sällan haft en sånn bra vaktare." log hon glatt mot honom.

Damon log tillbaka mot henne via spegeln och drog sedan fingrarna genom håret. Med ostadiga steg gick han tillbaka till sovrummet och ramlade över sängen.
"När måste vi vakna imorgon?" Undrade han och drog sig tillrätta med huvudet mot en dyna. Han vände ansiktet mot hennes och log.

"När vi vill, det är ju lördag." log Alex. Hon hade inget inplanerat, det hade hon aldrig på helgerna. För det mesta tillbringade hon sin tid i biblioteket eller med någon bok. Hon sparkade av sig skorna innan hon vände sig åter mot honom.

Damon log nöjt och sträckte fram sin hand för att stryka undan en hårslinga från Alex ansikte.
"Tack. För allt", sade han sedan med ett brett, något drucket leende, som dock passade honom.