prs wolfy & rollspelare

"Nej, det kommer jag inte. Få bort den tanken." sade han och kysste mjukt hennes panna. Han smekte hennes kind och granskade henne lite snabbt. "Ät nu." log han sedan.

"Det kommer du visst," envisades hon med en suck, "du kommer inte tycka om mig längre när jag är gammal." Stella tog gaffeln i handen innan hon tog en prövande tugga av maten. Det smakade himmelskt precis som hon trott. James behövde dela med sig av sina hemligheter och knep när det kom till matlagning.

"Jag kommer älska dig tills dagen jag dör." sade han allvarligt och kollade på henne med en lika allvarlig blick. Han smekte hennes kind och skakade lite på huvudet.

Med stora ögon såg hon upp på honom då han menade att han skulle älska henne så länge han levde. Hon ville tro på hans ord men ändå tvivlade en del av henne på att det var sant. Hon var inte speciell på något sätt: inte en av de där personerna man under sin livstid mötte som lämnade ett starkt minne efter sig.

James kollade allvarligt på henne, skulle bli sur ifall hon anklagade honom för att ljuga. Han älskade henne redan och trots att de inte träffats eller gjort något särskilt så var hon, för honom, unik och speciell på alla olika sätt.

Tillslut vek hon undan med blicken, gissade att James ändå inte skulle ge sig så lätt. Hon åt under tystnad upp av maten, gned tankfullt vänstra handflatan mot sitt lår i brist på annat att göra. Hon hade alltid haft det svårt med att sitta helt stilla: hon ville alltid göra något med händerna eller fötterna.

James masserade rastlöst hennes axlar och kysste mjukt hennes huvud istället för att bara titta på henne.
"Vad ska du göra idag?" frågade han och smekte hennes armar innan han tillslut satte sig ner bredvid henne.

"Ska träffa skolans rektor idag, hon ska avgöra om jag är redo att börja skolan igen." Stella himlade smått med ögonen. Det hade inget att göra med kidnappningen utan rektorn var fortfarande besviken på att hon hamnat i det där slagsmålet. Som inte ens hade varit ett slagsmål. Och hon hade verkligen inte varit den som börjat det hela heller.

"Varför skulle du inte vara redo?" frågade han och rynkade på pannan. Han hade missat något kändes det som men det var kanske något som inte varit så viktigt.

"En tjej från parallellklassen kastade vatten på mig för hon har avskytt mig sedan dag ett, vaktmästaren gick förbi och menade att det var mitt fel eftersom jag provocerat henne." Stella ryckte på axlarna, konstiga uppfattningar vissa personer hade av provocering. Hon hade bara stått vid sitt skåp i lugn och ro.