Fransyskan på Hogwarts(SV)

haha kanske det snart

Jättebra! *bevakar*

Hehe, bra! Mer!!

hah.. tack! Har försökt göra nästa kapitel flera gånger men misslyckats.. Och jag är osäker på vad som kmr hända näst.. vad tror ni?

Jag vet inte riktigt... Men vad som än händer är din fanfic bra!!!

naaw thx!

Älskar den, skriv mera!

taack! förlåt att ja inte har skrivit på ett tag.. pallar int.. men snart! Promise!

Skriv när du orkar... Det är det bästa! ♥

Kapitel 13
- Mrs Clearwater, hördes en barsk röst, och Florette vaknade upp i sin fantasi.
Professor Mcgonagall stod där, vid dörren med sin barska uppsyn. Patricia nickade lite darrigt, reste sej upp, ursäktade artigt till Binns, och gick mot Mcgonagall. Sen stängdes dörren. Det var tyst i klassrummet en liten stund. Sen harklade Professor Binns sej.
- Ska vi återgå??
- Hoppas galningen relegeras nu, hörde Florette Mia viska.
Hana viskade tillbaks:
- Det kommer hon säkert, vi fixade ju så...
- Shh! sa Mia, och hon sa det lite för högt så att Binns blev avbruten.
- Har du något att säga??
Mia skakade på huvudet.
Lektionen fortsatte, och Florette bara tänkte på vad som hade hänt som hade gjort så Patricia var nära på att bli relegerad..
Hoppas hon inte blir det! Skrek det i Florette.

Mcgonagall var tyst där de gick i korridoren.
När kommer hon säga något? Tänkte Patricia.
Mcgonagall stannade tvärt, vände sej mot Patricia, tog av glasögonen, drog fram en liten näsduk, putsae glasögonen, och satte på sej dem igen.
Under dessa rörelser började en stor panik växa i Patricia. Från det lilla fröet växte det sej hur stort som helst. Trädkronan hade blivit så stor, så den skulle bryta sej ur hennes kropp när som helst.
Då sa Mcgonagall:
- Nå, Miss Clearwater, vet du varför du är här?
Patricia ryckte till vid frågan,
- Ja..
- Och du tror att du ska bli relegerad?
Patricia tittade på Mcgonagall, förundrat,
- S-ska jag inte det?
Mcgonagall sneglade på flickan genom sina glasögon,
- Vet du skälet till att du kanske kommer bli relegerad?
Kanske? Ordet ekade i Patricias huvud, och sa:
- Jag.. Det var en konstig sak.. För nog en dag sedan.. I Förbjudna skogen..
- Så du erkänner att du var där? Där man ej får vara?
Kronan var på väg att slå ut i Patricia.
- Öhm... J-j-jag tror det..
Mcgonagall bröstade upp sej lite, och sa:
- Jag hörde att det hade varit fler barn i den Förbjudna skogen den natten, eller hur?
Patricia var tyst.
- Miss Clearwater?
- J- ja Professorn..
- Eftersom de också bröt mot reglerna måste jag kontakta deras föräldrar.. Och risken att de också blir relegerade.
Patricia kände den stora gulpen i halsen.
Hon blev relegerad. Det var inget snack om saken.
Åh, vad hon blev sur på Mia och Hana.. men de skulle ju också bli relegerade, och det lättade henne , lite.
- Jag kommer skicka en uggla till din mor också, så hon kan hämta upp dej, men.. Eftersom det är snart jul, får du stanna kvar här till efter jullovet. det skulle han velat, sa Mcgonagall och tittade på en stor tavla med en trollkarl i en ljusblå särk och halvmåneglasögon och längt vitt skägg.
- Du kan gå tillbaka till lektionen Miss Clearwater, jag beklagar.
Patricia nickade sen så började hon gå tillbaka till klassrummet. Den stora klumpen i halsen brast ner i magen. Hon kände tårarna börja rinna. Hon drog ner sin lugg över ögonen så man inte skulle se hennes röda ögon. Hon ville inte alls gå tillbaka till lektionen. Hon satte sej i en fönster glugg, och tryckte sej mot den kalla och frostiga rutan.
Hur skulle hennes mamma reagera? Plus att Patricia knappt hade gått en termin ens! Patrica snyftade till.
- Du..
Patricia vände sej om, där stog en liten Slytherinelev, som troligen var i hennes ålder, men såg så ynklig och liten ut så ham såg ut att vara mycket yngre. Han var blek, alltså väldigt blek, och hade sotsvart, rufsigt hår. I ena handen hade han.. Patricia såg inte så klart, men det såg ut som ett papper.
- Vad? sa hon lite fräsigt.
- Öh..., han lät osäker.. Här! sa han.
Han räckte fram pappret.
- Öh, okej? Hej då? sa Patricia, tog pappret, och vände sej om.
Hon hörde killens steg där ifrån.
Hon tittade på papperet, det var ett ganska fint pergament, säkert gjort av ett vackert trä. Men vem hade skickat? Patricia torkade tårarna, och vek upp papperet. Det stog, med en ganska slarvig handstil:

Hej.. Du kanske har totalt glömt bort vem jag är.. Men jag var en av dem som hjälpte tjejerna i öh.. skogen.. Förlåt. Jag har varit dum. Jag har inte träffat dej mycket, men du verkar vara shysst, och du är söt. Du kanske tycker det är lite äckligt att jag skriver så här, för att jag är tre år äldre, men jag gillar dej. Och,om du blir relegerad skulle jag vilja ha kontakt. Förlåt såååååå mycket! Kan du förlåta mej? // M
*Slytherins stämpel*

Patricia behövde inte läsa brevet en gång till. Hon vek ihop det. Ganska chockad. Var M för Marco? Marco, mobbaren i Slytherin som gick sitt tredje år?
Marco, som, enligt Giselle Mia och Hana var förtjust i. Den där Marco, som, det nu visade sej, var förtjust i henne.

" Du är söt"




Olalla! Hur tycks?? Ett litet nyårskapitel! Och! Om det är flera som kommenterar osv, så kanske det kommer ett kapitel till!