[PRS] Theida & yehet

"Jag klagar inte på dig, du får bestämma själv," säger Anthony en aning besvärat. Han hade inte alls tänkt göra Ray irriterad eller arg. "Jag vet inte.. Ville bara se om du skulle köpa ut till mig eller inte.." berättar han generat. "Förlåt, jag borde inte ha gjort det, vet ju redan att du inte gillar att prata om det.." förlåt är nog ett ut av orden han använt mest de senaste dagarna.

"Vad får dig ens att tro att jag skulle köpa ut åt dig?" Undrar han. Ray slänger fimpen på marken och trampar lätt på den. "Det är okej" Säger han och tar några snabba steg för att hinna ikapp Anthony igen. "Men snälla lova mig att inte ens testa röka innan du är 18. Gör inte samma misstag som mig.."

Anthony rycker på axlarna.
"Det trodde jag inte.. Jag ville bara se om du skulle ge mig en eller inte," säger han och ler nervöst mot den äldre. Kanske lite mesigt, men han kände sig nästan generad att Ray faktiskt bryr sig, även om det antagligen vart obvious alla dessa år. "Och nejdå, det hade jag inte tänkt göra."

Ray ler smått mot Anthony "Bra". Det lättade honom att höra att Anthony inte hade tänkt att ens testa det.
"Kan inte du bära mig på din rygg, jag är redan trött i benen. Snällaaa?" ber han lite skämtsamt.

"Hallå, du villle inte bära mig igår, vad får dig att tro att jag ska bära dig?" frågar Anthony och tittar på sin vän med rynkade ögonbryn. "Orättvist." sjuttonåringen skakar ogillande på huvudet medan de går.

"Meh, Jag är ju både kortare och lättare än dig. Bara en liten bit, kom igen!?" Ber Ray med ett litet flin. Han försökte verkligen sitt bästa med att övertala Anthony men visste redan nu att det var meningslöst. Han skulle aldrig gå med på att bära honom.

"Men du är äldre, du borde ha hjälpt mig," säger Anthony med stora ögon till sin vän. "Och jag är faktiskt lätt för min längd, och mina muskler är no joke," han drar upp sin tunma arm och spänner den med ett flin på läpparna. Det är väl det han består av, muskler och ben. "Men visst, hoppa på min rygg du, bara för att jag är så snäll som jag är."

"Meh, åldern spelar ingen roll" säger han.
Ray blir smått överraskad över att Anthony faktiskt gick med på det. Han ler stort mot honom "Yees!". Ray tar sats och hoppar upp på Anthonys rygg.

Anthony var helt oförberedd på att Ray skulle hoppa upp på hans rygg så snart som han gjorde. Förvånat tar han några steg bakåt, men lägger armarna runt Rays ben.
"Ålder spelar visst roll," gnäller sjuttonåringen innan han börjar gå utan några större besvär. Ärligt talat har han haft lite komplex över att vara så pass lång som han är, men nu för tiden har han det som fördel rätt ofta.

Ray lägger armarna runt Anthonys hals för att bli lite stabilare.
"Jaha, på vilket sätt spelar det roll då? skulle du bära en 10-åring som vägen dubbelt så mycket som mig bara för att den var yngre än dig?" Undrar han. "För isåfall är du ju helt sjuk!".
Ray slår fötterna i sidorna på Anthony "kom igen då, lite snabbare kan du"