prs wolfy & rollspelare

"Är du galen? Klart jag menar det, du gör verkligen allt bättre." sade han och smekte hennes kind. Han log svagt och pussade hennes huvud några gånger med ett leende på läpparna.

"Galen i dig, ja," fnittrade hon till och pussade honom vid mungipan innan hon åter lutade sitt huvud mot hans bröstkorg. Snart sträckte hon sig efter hans hand för att fläta samman deras fingrar. Hon älskade honom verkligen: det hade hon insett efter att han sagt de tre orden.

James spärrade lätt upp ögonen och kollade på henne med ett leende på läpparna. Han tryckte henne intill sig och sneglade sedan mot deras händer.

"Hur länge var jag borta?" Det var ju inte riktigt som om hon haft koll på datumet då hon suttit inlåst i ett litet mörkt rum, dagar och veckor hade säkert flygit förbi. Svar på sina frågor hade hon inte fått av varken hennes mamma eller polisen heller.

"Två månader." sade han tyst och slöt ögonen, gillade inte alls att tänka på det. Han svalde hårt och smekte hennes handrygg med tummen.

"Två månader?" upprepade hon långsamt och rynkade på pannan. Det var längre än hon hade trott men samtidigt kortare än hon förväntat sig. För det hade känts som en mindre evighet som hon spenderat i rummet.

James nickade lite och höll om henne, det hade varit de värsta två månaderna i hans liv. Han kysste hennes hjässa och suckade lågt. Han pussade hennes huvud några gånger och slöt ögonen.

"Hur har du haft det?" frågade hon tyst, syftade både på hur han haft det då hon varit försvunnen och efter att hon kommit tillbaka men inte haft någon aning om vem han var. De hade knappt pratat något alls om honom vilket det behövde bli en ändring på.

"Det var ett helvete för mig, Stella. Jag gick och jobbade tillsammans med Adam, han hjälpte mig faktiskt. Jag var redo att byta plats med dig, dom vill ju åt änglar så jag skulle byta plats. Det är därför du blev frisläppt men Adam hittade en fallen som inte har något syfte alls som han gav över till dom." sade han.

"Gudskelov att du inte bytte plats med mig," suckade hon och drog en hand över ansiktet, visste inte vad hon skulle göra om de la händerna på James. Hon visste inte ens vad allt hon hade sagt. Mycket hade hon ju liksom inte kunnat berätta då hon inte varit medveten om allt, men två månader var en lång tid och männen hade använt sig av en hel rad olika knep för att få henne att berätta saker hon inte visste något om. Tänk om hon sagt något om James som skulle få dem att gå efter honom?