Life - Lupple & Medi PRS

"Tror du han kommer låta mig? Det är Gabriel vi pratar om." Hon tog boken och hon såg på honom. Sedan fnissade hon till.

Han flinade lite. "Allt hantverk har inte med kniv att göra." Sa han ärligt.

Hon såg på honom och log svagt.
"Då får jag väl bli en sådan där kvinna han älskar." Sa hon och log.
"Vill lära mig allt som ni kan."

Frej såg på henne med ett mjukt leende. "Ge det tid. "Sa han ömt. "Vi har tränat sen vi kunde gå. Du har lite att ta ikapp. Men du kommer fixa det." Log han.

"Jag har mycket att ta ikapp. Jag har massa studier att ta ikapp. Firar ni jul?" Frågade hon medan hon såg på honom.

Frej fäste en av flätorna med vackra knutar och tittade upp på henne vid frågan. "Nej det gör vi inte. Månen är vår, befriare och bestraffare." Sa han lugnt.

Hon såg genast lite sorgsen ut och nickade.
"Men är det fel av mig att ge gåvor då?" Sa hon tyst.
"Om jag verkligen vill detta."

Han såg på henne med ett mjukt leende. Hur skulle han besvara hennes fråga? "De äldre skulle inte gilla det. Gabriel skulle hamna i en svår situation." Sa han ärligt.

"Men mina barn ska få gåvor. Så enkelt är det." Hon lade armarna i kors.
"Annars skapar jag kaos." Hon log sedan.
"Alla barn. Inte något stort. Kanske ett bokmärke om jag lär mig göra lätta. Kanske armband eller så. Tekniskt sätt så är alla barn mina baarn nu. jag är alfans brud och har ansvar för att de ska må bra."

Frej såg på henne. "Inte på Gabriels mark. Om du vill fira jul med dina barn. Gör det hos Mistril. Månen kommer straffa Gabriel om han inte visar henne respekt. Jag säger det inte för att vara elak eller för att bråka med dig. Jag säger bara som det är. Gabriel skadade dig, en blivande väktare- en människa. Hans öde blev att döda hans far och om du undersöker vart hans hjärta är beläget när han är varg så kommer du se månens fysiska hämnd." Sa han stilla.