Fransyskan på Hogwarts(SV)

meera

theodor.. relyregard är Florettes franska accent.. ..
Så Beben har egentligen rätt.. Men.. jag orkar inte vänta på fler kommentarer, nu kommer nästa kapitel!!

Kapitel 12

Giselle, Florette och Patricia var på väg till nästa lektion, som Gryffindor och Ravenclaw skulle, som tur var, ha tillsammans. Dem pratade om alla avslöjanden som man hade fått reda på.
Giselle hade ju gett upp med att hysa agg mot Patricia, och ville bli vän med henne, men Patricia var inte lika euntastiastisk att vara det, hon hade fortfarande inte förlåtit henne helt. Plus att hon var förfärligt orolig över att hon skulle bli relegerad, och Florette hade inte fått reda på vad Mia och Hana och Marcos gäng hade gjort mot Patricia. På väg till Binns historielektion, tittade Florette ut genom dem stora fönstrerna. Små, lätta snöflingar dalade ner från himlen och landade mjukt på marken. Nästan alla smälte direkt när dem kom ner på marken, medans andra fastnade på fönstrerna, och blev som små vackra prydnader som smyckade fönstrerna. Men dem smälte också efter ett tag såklart.
Florette fick minnen från Frankrike av den första snön, men eftersom Beauxbautons var på ett speciellt tropiskt klimat kom det aldrig någon snö, så lärarna fick göra en magisk snö istället. Men denna riktiga snö var så mycket vackrare än den konstgjorda. Florette kom också ihåg att hon hade varit ganska dålig på att skicka ugglepost till sina vänner i Frankrike. Ett styng av hemlängtan kom till henne. Men den avbröts av Patricias och Giselles tjafs.
- Florette, Hana sa ju att du kunde typ... "andas" under vatten, kan du det eller?? Giselle skrattade lite. Patricia och Florette utbytte blickar, dem blickarna menade att dem skulle inte berätta för Giselle ännu, dem ville se om dem kunde lita på henne först.
Dem kom till Binns klassrum, och Giselle såg att Florette och Patricia stannade tvärt framför dörren till klassrummet.
- Hallå, ska vi inte gå in? frågade hon.
- Öh.. Jag vyll prata lyte med Patricia först, sa Florette.
Giselle började protestera, men Patricia gav henne en blick som hon gick rakt in till klassrummet.
- Berätta nu Patricia, varför du kanske kommer bli relygerad! sa Florette bestämt.
Patricia såg lite osäker ut igen, tittade omkring sej, och skulle precis öppna munnen, när Professor Binns kom svävande förbi dem, och sa:
- Flickor, stig in klassrummet nu, ni vill väl inte komma försent!
Patricia gav en liten utmattad blick över att hon inte fick chansen att säga till Florette, och dem steg in i klassrummet. Giselle satt vinkande vid en bänk vid den andra änden av rummet, bredvid två andra tomma bänkar. Florette tittade runt för att se om Hana och Mia var där, och dem satt där, längst bak i klassrummet. Förut hade tre flickor stirrat surt på henne sådär, nu var det bara två. Vilken förändring, tänkte Florette, och satte sej imellan Giselle och Patricia, ifall dem skulle börja tjafsa. Och nu, började lektionen. Giselle, Florette och Patricia satt tysta under lektionen, fast dem hade ganska mycket att prata om. Patricia satt där, tryckte ner naglarna så långt hon kunde i bänken, som var gjord av trä, hon kände hur hon svettades, och sneglade mot klockan hela tiden. När skulle dagen sluta? När skulle hon få prata med Mcgonagall? Hon lyssnade inte alls på vad Professor Binns sa, hon bara fokuserade på klockan. Och Hana och Mia, som slängde onda blickar mot Patricia. Hon slängde likadana blickar tillbaks. Vad ville dem där tjejerna egentligen? Vad hade Patricia gjort mot dem?
Florette försökte vara mer uppmärksam på Binns, som berättade om en trollkarl, som hon inte mindes namnet på, som hade förtrollat hela sin familj till jordekorrar för att gömma sej från en ond häxa som skulle dödat dem allihop. Trollkarlens familj hade varit mugglare, och han och häxan hade haft en trollkarlsduell, och det hade varit så jämnt mellan häxan och trollkarlen först, men sen så hade häxan kastat en oförlåtlig förbannelse, som nu var försvunnen, så trollkarlen hade blivit galen och glömt bort sin familj. En väldigt action fylld historia för att Professor Binns ska ha berättat den, tänkte Florette. Men snart så fann hon blicken på snöflingorna, som hade blivit mycket kraftigare, och såg inte lika mjuka och varma ut längre. Nu flög dem ner snabbt, och om man vore ute, skulle man få dem i ögonen, och inte se särskilt bra. Och nu stannade snöflingorna kvar på marken, och blev ett litet täcke.

Detta blev ett litet kapitel typ... Hoppas ni gillade det!

YAAAY! Äntligen ett nytt kapitel! Det var jättebra! ♥

Jättebra, börjar bevaka!

ja!!!!!!! super bra!

suuuuper!

naaw tack! ) ska kanske göra ett nytt kapitel snart.. kanske någon kommentar till

super
(bevakar)

ååh tack lisa! kanske en kommentar tillll...

Då kommentarar jag genast! XD

Nej, men jag LÄÄÄNGTAR efter ett till kapitel!