Marodörerna mystiska år på Hogwarts [SV][PG]

mer

meeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeer

oki håller på att skriva på microsoft kommer mer snart!!

men nu när skolan börjar (imorrn för mig) så kommer jag inte att skriva lika mycket, kankse varannan dag eller nåt sånt, men på lördag och söndag kan jag skriva mer!

oki

Åå, jättebra! *bevakar*

okidoki

Mer =)

KAPITEL 12
”Hur länge har jag sovit?!” (DIREKT FORTSÄTTNING)
”Du somnade igår, troligtvis…” började James.
”Men varför har du kommit till Hogwarts nu, det är ju lov!” Sa Sirius.
”När mamma hörde vad som hade hänt med dig, så sa hon att vi måste åka tillbaka till Hogwarts. Så här är jag!”
”Är Måntand också här?”
”Inte vad jag vet, men jag tror inte det.” ”Men kolla du är med i tidningen till och med!” sa James och visade Sirius en tidning. Sirius tvingade fram ett leende som skulle få 97% av alla tjejer att falla för honom.
”Potter!” utbrast Madam Pomfrey. ”Gå bort därifrån, Black ska få sin medicin, nu!”
”Medicin?” sa Sirius förvånat och kollade på vätskan som han skulle dricka. Han drack upp det och kände värme över hela kroppen. Hans feber hade försvunnit.
”Känns det bättre?” sa Madam Pomfrey.
Sirius nickade.
”Men har du kommit på varför jag fick en hjärtattack?” undrade Sirius.
”Tyvärr inte, men Dumbledore vill träffa dig.”
”Nu?!”
”Ja, NU! Seså, iväg med dig, men se till att komma tillbaks hit när du är klar!”
Sirius reste sig upp och började gå mot rektorns kontor. Lösenordet var fortfarande ”Kolasnören” (som tur var). Han knackade på dörren, som öppnades, och sen klev han in.
”Sätt dig ner” sa Dumbledore.
Sirius satte sig ner och kollade på Dumbledore.
”Du kanske undrar varför du fick en hjärtattack” sa Dumbledore.
”Ja, såklart jag gör, sa Sirius med en Varför-Skulle-Jag-Inte ton. ”Vet Ni varför, sir?”
”Har du hört talas om vad som händer när man frammanar sin patronus? ”
”Eh… jaa, man upplever sitt värsta minne.”
”Exakt, dina drömmar är som en patronus, fast du upplever dina värsta minnen från framtiden.”
”Framtiden?!” Sa Sirius förvånat.
”Det var därför du fick en hjärtattack, ibland när man upplever sina värsta minnen kan det bli för mycket, speciellt när det handlar om framtiden, du måste ha drömt om något riktigt hemskt den natten, sen när du kom upp så hände allt troligtvis i ditt huvud och det blev för mycket. Vad drömde du om inatt?”
”J-jag drömde om mig och någon kille som såg ut som Tagghorn, fast han hette inte James han hette Harry, och han den där Harry han var här på Hogwarts. Och han hade nåt konstigt ärr i pannan som gjorde ont hela tiden. Jag var också där, fast alla var rädda för mig och Måntand ar också där, sen var det två andra personer, jag tror det var Harrys kompisar. De letade efter mig, de ville döda mig, eller Harry ville döda mig. Och sen…” Dumbledore avbröt honom.
”Varför ville Harry döda dig?”
”För-för att han trodde att jag hade dödat Tagghorn och Lily.”
”Okej, men du behöver inte berätta mer, och berätta inte för nån vad du drömde om.”
Sirius reste sig upp och gick därifrån. Han hade inte berättat hela sanningen för Dumbledore. Han hade inte berättat att han hade suttit i Azkaban, men han hade rymt….
----------------------
det är direkt fortsättning i nästa kapitel också tror jag, så ni får vänta lite till!

Jättebra

Mer x)