PRS Lupple och Ginerva2003

" gör du det jag väntar på dig här så kan vi gå till nästa lektion till samans" sa han till henne och gav henne ett leende.

Summer kom strax tillbaka, höll sig bakom Adrian och log.
"Kom." Sa hon och såg på klockan, det var en stund kvar men hellre det än att sitta här i denna mer och mer fientliga miljö. Hon kände sig verkligen uttittad, nästan avklädd med blickarna ifrån Leon.

Han reste sig upp och gick bort tillsamans med henne den vakta summer.

Hon tog sig snabbt fram till lektionssalen som hon skulle vara i och slog sig ned vid en soffa i närheten.
" Vad tänker du på?" Frågade hon nyfiket och såg på honom.

" inget säskilt du då?" frågade han.

Hon ryckte på axlarna.
"Egentligen ingenting." Sa hon ärligt och skrattade mjukt.

" vems tur var det nu då" sa han och log stort.

Hon skattade lågt och ryckte på axlarna.
"Fråga du." Log hon, eftersom det var vad hon misstänkte att han syftade på- frågorna.

" Vad är det bästa du vet" frågade nyficket.

Hon såg på honom och skrattade lågt.
"Det var en svår fråga." Sa hon ärligt och drog lite med fingrarna över bordet.
" Det bästa jag vet är att veta att pappa ska komma hem och när han väl är hemma."Viskade hon och såg på honom.