Ett nytt liv PRS Vidomina & Medi

Alice lade handen mot halsen och kände det varma blodet mot sin hand och hon såg på sin man.
"Blöder jag mycket=" Hon sänkte handen. Det blödde lite och hon log ömt mot honom.

"Jag mår bättre. Det hjälpte med tipsen jag fick." Han såg på Caspian.
"Jo vad är det ni vill ha för saker av våran gård?"

Rion såg mot Alice då hon frågat om hans uppmärksamhet. Han lade märke till blodet från hennes sår och fuktade ett finger för att torka bort det lilla blod som rann från hennes hals. "Sådär. Nu syns det inget.", sa han och log ett leende mot henne.
"För saker?". Caspian sänkte kaffekoppen. "Vad menar du? Vaddå för saker?". han lät förvirrad.
Lisa hade satt sig ner vid bordet igen mitt emot Alex. Hon smakade av juicen och hällde upp en kaffe åt sig.

"Typ vad ska vi odla?" Han lade huvudet åpå sned och såg på sin fästmö.
"Ska vi odla tomater? Kanske apelsiner. Vad ska vi odla för er?" Han log.
Alice började att äta och såg på sin bror.
"Potatis kanske?"

Lisa såg upp mot Alex. "Tomater och apelsiner kanske?". Mary såg mot Caspian. "Vilken lyx med egna leverantörer, eller vad säger du?". Caspian skrattade och drack upp resten av kaffet. "Odla vad ni vill. Vilket som blir bra. Var beredd på en beställning bara.", sa han och såg mot Ruby. "Skulle du vilja ha något annat?".
"Vi ska åka hem efter frukosten.", sa Rion och menade han och Alice. Han behövdes på jordytan, och speciellt hemma där ett gäng andra vampyrer väntande. Han visste att de skulle undra om han dröjde sig kvar.

"Morötter är supergott. Jag brukar äta dem roa hemma." Alice såg på Rion och nickade.
"Ja jag har saker att göra." Hon log och såg på sin bror.
"Men det kanske skulle vara bra om ni kommer till oss och frågar. Jag är rätt duktig på vissa saker." Hon log mjukt.

Rion såg på när Alice åt och blickade sedan mot Caspian. "Så trevligt att se dig, er. Men nu ska vi röra på oss. Sitt kvar ni, om ni vill. Jag har redan betalat för maten. Jag och Alice måste fara. Tack för att jag fick se er. Och grattis igen, Lisa och Alex.". Han tog Alices hand. "Farkosten står bara utanför. Kommer du?"

Alice skrattade mjukt när Rion tog hennes hand.
"Du har så bråttom. Men hur vet du att det är mörkt ute?" Hon flinade.
"Ska du gå ut i solen när vi kommer upp eller vad?" Hon smekte hans kind.
Sedan vinkade hon till de andra.
"Hälsa resten." Hon gick ut och såg sig om innan hon satte sig i farkosten.

Rion ledde vägen ut från byggnaden och gick in i farkosten. Han startade motorn och styrde fordonet därifrån. "Hörde av Leo inatt. Jag tror han är hemma hos oss.", sa Rion och slängde en blick mot Alice. Hann styrde fordonet upp till ytan och framför de visade sig stranden. Samma strand som Rion klev på farkosten tidigare. "Så skönt att vara hemma.", sa han och log ett litet leende när han öppnade dörren och klev ut i den ljusa sanden. Härifrån kunde en se herrgården som tornade upp sig en bit framför de.

Hon såg på honom och log medan hon satte sig i farkosten.
"Ja det är skönt att vara hemma igen." Hon smekte hans hand och började att gå med raska steg.
"Vill du inte bära mig som du brukar? Jag tycker det är romantiskt." Hon log och sneglade på honom.

Rion skrattade då han hört Alices ord och vände om för att gå mot henne. Han placerade en arm runt henne rygg och en annan under hennes knän och lyfte henne lätt upp. "Känns det bättre?", skrattade han och höll henne nära samtidigt som han närmade sig herrgården. De kom fram på en stig bland träden som separerade Rions gård och stranden åt. Sedan in på infarten och uppför trapporna till den massiva byggnaden Rion kallade sitt hem. När de kommit till dörren satte han ner Alice igen och öppnade dörren, men en tjänare hann före ohonm. Dörren öppnades inåt och framför honom möttes han av en tjänare.
"Var är Leo? De andra? Jag hörde att de var flera.", sa Rion till tjänaren. "I ditt kontor, sir.", svarade hon och Rion klev in i huset. "Alice, jag måste se till de. Jag tror de väntar på mig." Han började att gå uppför trapporna till kontoret.