PRS Medi & Vidomina

Alice kunde höra någon gå utanför hennes dörr och hon vred på sig och drog täcket över huvudet, muttrade innan hon satte sig upp och kliade sig i det ruffsiga håret och tog sig ur sängen. Eftersom hon hade gårdagens klänning på sig så gick hon ner på en gång och hon kände lukten av en herrparfym och kikade in i matsalen.
"Godmorgon Rion..." Hon log mjukt och kom in och slog sig ner vid hans sida och suckade.
"Om du ska lukta så här gott kan jag ha svårt med att jobba."

Rion kollade upp då Alice kom in i matsalen. "Godmorgon.". När hon satte sig ner bredvid hon sneglade han på henne samtidigt som han plockade åt sig av ett bröd som stod framdukat. "Jag ska inte störa dig.", sa Rion. För att byta ämne svalde han och smakade av juicen innan han talade igen. "Jag pratade med en av tjänarna igår som tyckte att jag skulle skicka dig till Sherman. Jag och Leo kan givetvis följa med, men det är för att han ska få undersöka dig mer ordentligt.". Han såg på när en tjänare hällde upp kaffe åt honom.
"Det kanske skulle kännas tryggare då, och minska risken för att bli biten igen.", sa han sedan och svalde en tugga bröd.

Hon skrattade och skakade på huvudet.
"Inget kaffe men gärna choklad om ni har." Hon såg sedan på honom och svalde hårt och satte ner händerna i knät.
"Om du tycker att det är det bästa så gör jag det." Hon ville skrika men hon vågade inte. Hon visade armen och den hade blåmärken.
"Men han är för hårdhänt. Jag gillar det inte." Hon skakade på huvudet och tog ett bröd och lade huvudet på sned.
"Så vart bor han?"

En tjänare nickade och hällde upp en kopp choklad åt Alice. Det ångade från den varma vätskan och fick det att se väldigt inbjudande ut. "Dåså, jag ser till att ordna med en resa efter frukosten. Det borde inte ta för lång tid att packa.", sa Rion och vände på huvudet när Alice visade sin blåa arm. "Alice..!". Rion häpnade och släppte sin kaffekopp och lade båda sina händer om hennes arm. Den kändes kall mot hans varma händer.
"Den där Sherman alltså..". Han suckade och strök sedan försiktigt med fingertopparna över hennes hud. Sedan släppte han taget om hennes arm och mötte hennes blick. Han log ett litet leende.
"Han bor i en undervattensstad. Tro det eller ej. Men så är fallet. Jag goda vänner därifrån. Jules och Mary. Dom tror jag att du skulle tycka om.", sa han sedan och log igen mot henne.

Hon tackade vänligt och såg på Rion och log mjukt. Nickade och log svagt.
"Om jag åker själv så kan jag nog klara mig." Hon lade huvudet på sned och log.
"En vecka tar inte så lång tid och då har jag tid att sakna dig." Hon sträckte sig och smekte hans kind.
"Okej det låter som en ide. Säg inget till Leo om det här." Hon visade handen.

Rion tog hennes hand när hon rört vid hans kind. Han kramade den och mötte hennes blick. "Okej. Dåså. Vi säger så."
Nu hade Leo kommit in i rummet. Han tittade på de båda och förstod att han hamnat mitt i deras samtal. Rion skrattade kort medan Leo satte sig ner. "Jag skickar Alice till Sherman.", sa han till Leo som såg frågande ut. Leo såg oförstående ut. "Okej..", svarade han och hällde upp kaffe åt sig i en kopp som stod på bordet. Han tittade på Alice och tyckte att hon verkade piggare idag. Sedan tittade han på Rion igen.
"Du måste meddela Jules att hon kommer. Sherman gillar inte överraskningar.". Rion blinkade som ett svar på hans påstående. "Jag vet. Jag ska göra det nu. Alice ska få åka efter att hon ätit klart."
Leo nickade igen. "Mhm.", sa han och Rion skrattade lite igen eftersom han påminde honom om Sherman där för en sekund. "Alice blir bra omhändertagen av Jules och Mary.", sa Rion sedan och ställde sig upp. "Jag går och ringer Jules nu".

Hon var lite blå om hakan och hon såg in i Rions ögon och log mjukt och vände sig om och log.
"Godmorgon Leo!" Hon vände sig om mot maten och åt vidare.
"Är Jules snällare än Sherman om man får säga så?" Hon torkade bort lite smuts från sin kind.
"Jag menar mer varsam." Hon såg på Rion.
"okej jag ska ta god tid på mig."

Rion försvann ut ur rummet in mot biblioteket som låg bortanför hallen. Leo kunde höra på avstånd hur han talade när Jules svarade i andra änden. Men Leo valde att fokusera på maten och Alice istället. "Ja, Jules är inte alls som Sherman. Han är omtyckt av många.", sa han sedan och satte smör på en av bröden. Han tog en tugga och kikade sedan på Alice. "Känns det okej att Sherman experimenterar på dig igen?".

Hon hade ett leende på läpparna och snart dog de ut.
"Nej det är det inte. Men om jag har något fel så måste det fixas. Jag kommer att hata att vara hans experiment men det kommer att ordna sig." Hon suckade och drog upp benen och såg ner.
"Jag är livrädd för Sherman."

Leo stannade i en rörelse då Alice verkade visa rädsla.Det framgick tydligt att hon var rädd för Sherman. Leo lade ner brödet i sin hand och tittade på Alice med en allvarlig blick. "Han kommer inte skada dig. Sherman är en läkare.", sa han och blev osäker på hur betryggande det lät.
Rion kom in i rummet igen och satte sig ner bredvid Alice igen där han fann henne ihopkuren. "Hur är det?". Sa han och lade en hand mot hennes rygg så att han rörde vid hennes röda hår. Rion log ett litet leende. "Jules och Mary hälsar varmt. De ser fram emot att du kommer.", sa han och strök henne på ryggen.
"Seså, om du är klar, gå och packa, så ordnar jag och Leo med din skjuts."