PRS botillia1 & Lupple

Amelia stirrade mot Leonora för att sedan sätta sig närmare honom.
"Men du måste äta." Viskade hon och flyttade sig närmare hans huvud och smekte hans hår försiktigt.
" Älskling." Mumlade hon och försökte fånga hans blick. Hon kände sig lite illa till mods med Leonora ståendes där, hon hade hellre gjort detta ensam med bara Theodor.

Leonora suckade lågt.
- jag kan inte tvinga dig till något Theodor så hon och suckade innan hon gick ut och stängde dörren efter sig. Theodor såg upp mot Amelia och kysste hennes hand mjukt.
- jag kommer inte låta någon skada dig okej? Så han lågt och såg mot glaset med blod innan han rynkade näsan och såg bort.

Amelia gav honom ett mjukt leende och smekte hans kind försiktigt.
"Oroa dig inte för mig. Det är du som är sjuk." Viskade hon och såg mot blodet i glaset och det såg verkligen inte speciellt aptitligt ut.
"Varför äter du inte?" Sa hon och såg på honom.

Han suckade lågt.
- Vi vampyrer blir inte ofta sjuka eller sårade. Men det finns en sjukdom vi kan få. Om vi inte dricker blod på för många dagar så blir de utmattade och då kommer man inte känna någon aptit och man kommer inte må bättre förrän man får i sig lite av blodet från en person man älskar, annars förvandlas man sakta men säkert till en dödlig sa han och bet sig löst i läppen.

" Det är ju värre än att vara sjuk." Utbrast hon studerade hans tänder. Om han bara ville visa dem andra tänderna så skulle ju detta lätt gå och fixa.
Hon flyttade väldigt snart blicken till hans ögon. "Älskar du mig?" Viskade hon och såg på honom.

Han såg ner i marken innan han såg upp på henne.
- jag älskar dig mer än du någonsin kommer förstå sa han och slöt ögonen. Utan att han visste ordet av hade hans vassa hörntänder visat sig.
- det är en del av sjukdomen, man går in och ut från sitt vampyrutseende så han och smekte hennes hand mjukt.

" Det är okej älskling." Viskade hon, log över hans hörntänder och flyttade snabbt sin tumme till hans tand och pressade tummen mot den och kände hur det gick hål och hon såg sitt blod droppa.
"Drick." Viskade hon och tvingade kvar sin hand mot hans mun för att säkerställa att han fick i sig blodet.

Han kände hennes blod i sin mun, hur hon höll kvar sin hand.
- ta bort din hand, jag kommer inte kunna hindra mig Amelia, jag kommer bita dig mumlade han bedjande medan han försökte få bort hennes hand från sin mun men då han var för svag lyckades han inte. Man kunde se att hans ögon började bli röda och han såg på henne.
- snälla gå härifrån, jag kommer bita dig mumlade han med all sin viljestyrka.

" Bit då. Du måste bli frisk. Men försök att inte döda mig. " Viskade hon, såg hans röda ögon och blev lite orolig, hon kände hjärtat slå hårdare men hon satt kvar. Han fick inte dö. Det var omöjligt. Det var något som orsakade henne mer smärta än nått annat- tanke på att han skulle försvinna.

Han slöt lätt ögonen och nickade sakta, han tänkte inte spruta in sitt gift för att göra henne till vampyr. Theodor tog tag i hennes handled och kysste den försiktigt.
- förlåt mig Amelia viskade han innan han lät sina huggtänder ta sig genom hennes hud och han drack av hennes blod, det var det bästa han någonsin smakat. Med all sin viljestyrka så drog han sig bort från henne.
- herregud, jag är verkligen ett mönster viskade han.