Life - Lupple & Medi PRS

Olivia nickade och kom in på vargarnas territorium.
"Det hoppas jag med." Hon kunde höra Gabriel och hon log stort.

Gabriel gick för att möta dem. Han såg ogillande på Frej. "Gått? Varför?" Frågade han på deras stamspråk. Frej såg på honom och krympte ihop lite. "Hon ville." Sa han försiktigt tillbaka och Gabriel svalde hårt och försökte samla sig lite. "Hej älskling." Log han mot Olivia.

Hon såg på Gabriel och sedan Frej. De hade talat om henne ovanför hennes huvud.
"Jag är inte ett barn. Talar ni om mig när jag är närvarande så tala så jag först¨r." Sa hon och tog Frejs hand.
"Jag ska verklligen inte övervila. Sov fem timmar så behövde få ut energi."

Gabriel såg forskande på Frej och han undvek hans blick. Så han fokuserade istället på Olivia. "Älskling, om din kropp behövde sova i fem timmar idag så är det okej. Imorgon kanske du bara sover en timme, eller inte alls." Sa han i ett försök att blidka henne.

"En timme på förmiddagen och en halvtimme på eftermiddagen. Hur ska jag sova nu tänkte du?" Frågade hon och spände blicken i honom.
"Frej gjorde inget. hur skulle vi ta oss hit annars hade du tänkt?"

Gabriel såg på henne, samlade sig. Tog tio djupa andetag och försökte att inte eskalera situationen. "Har du ätit älskling?" Undrade han och log mjukt.

"Ja jag har ätit, och mycket. Vi åt innan jag somnade och efter jag vaknade. Så jag är så mätt att jag kanske somnar ändå." Hon log nu och tog hans hand.
"Så säg förlåt nu"

Han log mjukt. "Bra." Viskade han och kramade hennes hand försiktigt. "Förlåt." Mumlade han.

"Till Frej..... Han stoppade inte din vilda fru" Sa hon och lade huvudet mot hans bröstkorg.
"Om du ska straffa någon så är det mig." Sa hon och skrattade till.

Frej bet sig hårt i läppen och försökte att inte säga något. Han ville berätta allting, varenda detalj om dagen. Gabriel smekte henne sakta över håret. "Förlåt Frej." Sa han stilla. Sedan skrattade han till. "Straffa? Älskade, tror du jag straffar min flock? Straffar dig?" Viskade han roat.