PRS Lupple och Emma07

Zacharias ägnade en kort stunds koncentration åt att få av sig ytterkläderna och ta sig längre in i hallen för att följa efter Benjamin, och nickade emot honom med ett litet leende av hans erbjudande.
"Gärna." nickade han, blev alltid lika nästan barnsligt glad av alla de här små bevisen på att hans älskling brydde sig i den mån som han gjorde.

Benjamin fyllde villigt på vatten i ett glas som han senare kunde ge till Zach. Han var lite orolig över att det tog en stund för honom i hallen men ganska snart var han framme vid köket och Benjamin kunde inte annat än att le stort. Han ställde fram glaset framför honom för att sedan ta ned lådan med medicin, tittade på klockan och la fram de rätta tabletterna. I ett mönster som ett hjärta, han log stort- överlycklig över det han hade gjort. Gav Zach en lätt puss på kinden innan han gjorde i ordning en smörgås var åt dem, mest för att Zach inte skulle ta medicin utan att äta och för att inte låta honom äta själv. Det var också sant att Benjamin själv, var ganska hungrig. Det var ändå någon timme sen de hade ätit frukost.