Criminal [PRIVAT Zora & countess]

Sara såg på de två männen när dem plötsligt blev tysta och fökjde dem med blicken. Hon såg på Melinda snällt snabbt och kliar sig i nacken och hörde snart Julian bryta tystnaden.Vem har tagit honom? Det brukar vara någon som ville Lucas illa som gjorde det. Och hon kommer aldrig klara mista Lucas igen eller få honom kritisk. Hon såg tyst på alla tre i tystnad. Inte visste hon om vem som tog den där grabben
-Vem brukar vilja honom illa ens
sa hon nu till de andra tre och gnraskar dem



Dani hade inte varit gald, varför skulle hon söka upp Lucas ens? hon hade rätt snabbt fått fixat och spårat senaste samtalet av Theos lur. hon hade funnit melindas och rätt fort sett vr hon va. hon hatade detta. Hon hade blivit körd av en manlig vän som släppte henne där hon ville och sen hade hon valt gå. Hon var inte glad, regnet öste ner och jackan va genomblött och håret lika så. Hon skulle stannat hema, bjudit in den där polisen haft trevligt. hon skakar på huvudet och kom snart till ett hus, där visade det senaste stället. Hon klev in i trapporna och fann snabbt rätt namn och stannar utanför dörren. Tyst höjde hon handne och tryckte på klockan.

Lucas hann inte mer än att öppna munnen, innan det plötsligt ringde på ytterdörren. Vem ville något såhär sent på natten? Var det polisen som hade hittat dem igen? Han slängde en blick mot stället han hade gömt sitt skjutvapen för just situationer som denna, men valde ändå att avvakta. Ville helst inte ställa till med en scen när både Sara och Melinda fanns i närheten.

Julian gick ut i hallen med ljudlösa steg. Stannade intill ytterdörren och kikade ut genom nyckelhålet, såg en ung tjej utanför. Han dröjde, men låste slutligen upp och öppnade dörren på glänt. Såg till att man inte kunde se vilka fler som befann sig inne i huset.
– Vad vill du såhär sent?
frågade han oberört.

sara hade precis sett lucas tänkte svara när dörren plingade. hon såg hur han verkade slänga en blick på något gömställe. Hon visste polisen lätt spårade dem än och hon var orolig konstakt över detta. Hon ville inte riskera nåågot, menar både kommer gripas om dem hittades och dem kommer inte ut då. Sara kanske ltätare pga fadern men lucas skulle aldrig komma ut. Hon såg hur Julian gick tyst till dörren och plötslgit frågade någon

Dani hade väntat tyst och såg upp på Julian när han öppnade.
-hmm brosan hade rätt, du var klen
sa hon och såg på honom
-jag vet ni har mr Demora här.. jag har ett meddelande som inte kommer till dig. bara få fram det så jag kan återgå till mitt liv ifrån ja ert liv
sa hon och gjorde en gest mot Julian med lite avsmka som imn. Hon på julan
-jag har 20 minuter på mig att framför meddelandet eller så hamnar jag i problem så snälla
sa hon envist, hon hade hot över sig i omgångar för tanken på hur hon var ville mna veta hon jorde dte

Från köket kunde Lucas se hur Julian stod och prata med någon utanför, och hur han senare tog ett steg tillbaka för att släppa in personen i huset. Det verkade inte vara polisen. Kanske var det någon från hans liga som sökt upp dem? Kanske Tyler? Men när Dani klev in genom dörren kunde Lucas först inte tro sina ögon.
– Du är den sista jag förväntade mig att se ikväll..
sa han och fick fram ett snett leende.

Melinda iakttog tjejen från sidan av. Hon verkade bekant, men hon kunde inte placera henne.

Dani hade direkt gett Julian ett nick som tack och klivit in och gått in i köket och surande av synen av Lucas. Hon la arman i kors och såg på honom kort sen Sara och såg hur Sara verkar granska den unga kvinnan
-trodde du lyssnade på mig när jag bad dig gå och släng dig i väggen?
fårgade hon kort och såg på MElinda snabbt och såg sen på Lucas
-Min far tvingar mig framföra detta.. Dem har min bror och dem kommer inte släppa honom förrän du överlämna dig eller..
Dani avbrot sig och såg nu på Melinda
-Eller Melinda.. Om ingen av er kommer så avrättas han på plats av sin egna far.
sa hon lugnt och såg på dem och såg se npå Julian och Lucas sen sara
-Ni har 48 timmar på er.
sa hon och såg på dem tyst

Lucas gav ifrån sig ett dovt skratt när Dani påminde honom om hur hon en gång i tiden hade bett honom att slänga sig i väggen. Han kunde se i hennes ögon att hon ännu inte släppt det som hände för flera år sedan – och att hon förmodligen alltid skulle avskyr honom för det.
– Och jag har saknat dig också..
sa han retsamt.. men leendet försvann då berättade att hennes far än en gång ville att han skulle överlämna sig själv – och att dem även försökte dra in Melinda den här gången.
– Var det allt?..
sade han kyligt. Det var andra gången som Theos far använde Melinda för att komma åt honom, och det gjorde honom förbannad. Fadern visste att Melinda var hans svaga punkt – att hon var personen han var villig att göra allt för.

Melindas ansikte bleknade när Dani berättade att Theo skulle avrättas om ingen av dem dök upp. Hon kämpade och bet sig i läppen för att inte börja gråta.

Dani såg på honm
-inte saknat dig
sa hon som svar bara och såg hur lucas ilsknade samt Melinda verkade bli orolig. hno såg ner i marken och nickar på det sista att det var allt
-Ja det var allt men säger bara ni får finna kryphåll eller hoppas theo kan spela sig ur detta själv.
sa hon och såg på Lucas nu
-hoppas nu inte du gör samma sak mot den tjejn vid din sida, hon har ett rykte hos min far.. hon tog hans vapen och då kan hon ta dig.
sa hon lugnt innan hon vände på klakcen och smet ur lägenheten och smet ner från trapporna och ut i regnet, nu ville hon bort BORT långt bort. Hon gick snabt mot bilen hennes vän satt i..


Sara såg på Lucas och Melinda tyst
-Han vet mycket väl vilka krav
sa hon och suckar, hon ville inte lcus gav sig och inte heller Melinda
-om vi ska köra efter djurens lagar lmnar vi theo för dö
sa hon ärligt och såg på dem

Lucas sneglade mot Sara efter att Dani lämnat huset. Hon skulle säkert ha frågor. Och vad skulle han svara? Att han en gång i tiden hade dragit nytta av en tjej för att komma åt hennes far och hemlig information? Vad sa det om honom? Vad skulle hon tycka om honom efter att ha hört det?

– Vi kan inte lämna honom för att dö!
sa plötsligt Melinda högt och bestämt. Det var det första hon hade sagt sedan hon ringde upp Lucas i panik.

Lucas tittade bara frågande på sin syster.
– Varför bryr du dig plötsligt så mycket om honom?
frågade han rätt ut, vilket gjorde det ännu svårare för Melinda att hålla tillbaka tårarna.
– Theo har alltid varit lojal mot dig.. Du har inte råd att förlora honom.
sa hon tyst, men Lucas visste att det inte var hela sanningen. Att det fanns någonting som hon inte berättade för honom.
– Jag kan inte att offra mig för honom.. och jag kommer inte låta dig göra det heller..
sa han

Sara såg på Lucas direkt efer dani hade gått. Hon öppnade munenn för fråga men då utbrast Melinda sina ord och hon stängde munne och såg på sin vän.
-Alltså det va ett förslag bara
sa hon ärligt och lyssnar på syskonne. hon såg på Lucas nu
-ingen av er ska offra er för hnom okej. jag ska inte behöva rädda ett liv som sen ska dö.. Melinda han spelar med er.. Theo är lärd någonstans med spela och hans syster med och vem ha fostra dem jo deras far.. fadern leker med er. han vet vart ha ska dra
sa hon envist och såg mellan dem och såg nu på julan
-va till lite hjälp istället vara en fågelholk
sa hno driekt kort till julina, menar stötta upp argumenten här mot dem.

Lucas lyssnade på dem och nickade instämmande åt Saras ord.
– Hon har rätt. Och om han ville se Theo död skulle han ha dödat honom för länge sen.
Sade han med en lugnande röst, men Melinda verkade övertygad.
– Så vi ska bara sitta här och hoppas på att Theo klarar sig?
Fortsatte hon surt. Visste att Sara hade en poäng, men stod inte ut med att bara vänta. För tänk om Theo verkligen var i fara? Tänk om han inte lyckades ta sig ur allt den här gången?

Julian, som stod lutad mot en vägg med sin dricka i handen, lyssnade bara på deras konversation. Han kände inte den där Theo tillräckligt för att veta om han skulle klara sig själv eller inte – så när Sara sa åt honom att hjälpa till ryckte han bara lättsamt på axlarna och gav henne ett snett leende.
– Killen klarar sig säkert. Om inte så hjälper jag till att fixa en fin begravning..
Sa han och tittade mot Melinda som gav honom en irriterad blick tillbaka.