Criminal [PRIVAT Zora & countess]

Sara log till och besvarade kyssen
-kan följa med se till ni inte tar ihjäl varandra som syskon
retas hon och ksmet ur och hoppar i ett par mjukis och en hoodie. hon var frusen av sig om nätterna tyvärr. Hon såg på honom
-kom nu
sa hon tyst och petar t ill honom vid såret för testa honom lite om han hade ont än eller om det började lägga sig. Hon gick tyst ur rummet och satt förskigt upp håret på nytt i en hästsvans och såg back på Lucas retsmat

Lucas hade inte ont längre. Såret hade börjat läka ihop fint – så när hon tryckte ett finger mot ärret fick honom bara att le.
– Det är bra nu..
sa han lugnt.
– Tack vare dig..
Han sträckte sig efter Saras hand när de gick ner för trappan tillsammans. Knöt ihop deras fingrar. Den var snäppet kallare än hans, vilket fick deras hud att lätt bränna mot varandra.

Sara flinar lite snällt och flätar ihop deras fingrar, hans värme spred sig i hennes hand och t'nkte snabbt
-Du jag hade bara tur över klurat ut hur jag fick ut den kulan
sa hn envist och såg på honom
-det ingick inite i min utbildning
sa hon mjukt och kom tyst ner och höll sig vdi Lucas sida, hans trygghet. VÄrmen hade nu spridit sig mer upp i armen, hon frös inte mer utan kände sig mer varm i hans grep..

Lucas skrattade lätt åt hennes ord.
– Hur skulle jag klara mig utan dig?
sa han roat och när de kom in i köket omfamnade han henne, la händerna runt hennes midja och lyfte upp henne på diskbänken.
– Vad sägs om att börja leta efter ett eget ställe så fort vi löst det här med Theo och Melinda?
Han lekte lätt med hennes långa hästsvans.

Sara log lit eroat.
-du skulle grävt ner dig mer i det kriminella och blviit en surig boss
sa hon på skoj och pep till när han bar upp henne på diskbänken och la arman förskigt om hans nacke
-det låter helt perfekt. rätt drygt dela hus med din vän, tyvärr.
sa hon retsamt och såg på honom mjukt och sökte upp hans läppar en en mjuk och kort kyss inann hon drog sig undan och lyssnar efter nyckeln hon ville skulle vridas om.

Lucas gav henne ett snett leende.
– En surig boss? Var det så du uppfattade mig innan du föll för mig?
sa han retsamt och besvarade sedan den mjuka kyssen.
– Jag vet några som kan hjälpa oss att hitta ett bra ställe.
Lucas var ivrig över att få komma ut i den riktiga världen igen. Att gå tillbaka till deras vanliga liv. Att känna sig begränsad och instängd gjorde honom bara rastlös och om han inte fick börja röra sig bland folk igen snart skulle han börja klättra på väggarna.

Sara log lite mot honom roat
-nja mer en psykopat såg jag dig som innan du började visa mer andra sidor
sa hon retsamt och rörde till hans hår, än lyssnade mot dörren. hon lyssnar på ahns ord och log av em. Finna ett eget ställe vore super fr hon ville ha ett liv med ohonm
-stick till en del där vi inte har igenkända röra oss lite.
sa hon mjukt och såg på honom.Hon saknade med kunna röra sig fritt och vara ute. Hon ville kunna njuta av livet.

En skarp ljus lyste upp rummet och åskan mullrade. Blixtarna blev allt skarpare. Ovädret verkade vara strax ovanför dem nu. Från hallen kunde man höra hur någon satt en nyckel i ytterdörren och vred om. Tystnaden fylldes av Melinda och Julians röster.

Lucas gav ifrån sig ännu en tyst suck. Deras ensamtid var över för den här gången... Han gav Sara en sista kyss innan han hjälpte henne att komma ner från köksbänken igen och strax därefter stod Melinda i dörröppningen. Trots att hon bara gått mellan bilen och huset hade hon blivit genomblöt av regnet.
– Gå och byt om. Du kan låta någonting av oss..
sa Lucas med en lugnare röst och Melinda bara nickade innan hon försvann upp för trappan.

Julian dök upp efter att hon försvunnit. Även han hade blivit blöt av regnet. Han drog av sig jackan och slängde den åt sidan innan han gick in i köket.
Lucas granskade sin vän då han letade fram någonting att dricka ur kylskåpet.
– Hur vet ni att Theo blivit bortförd?
frågade han, men fick först bara en axelryckning till svar.
– Han ringde till Melinda..
svarade Julian och tog en rejäl klunk av sin dryck.
Lucas veckade pannan. Varför skulle Theo ringa till Melinda av alla personer?

Sara märkte hur rummet lös upp av blixten och sen hörde hon nycklen. Smått besviken över deras ensamtid var över. Hon tog emot Lucas hjälp ner och släppte honom förskigt när hon hade återfått sin balanas och såg på Melinda så blöt hon va. Hon gav henne blicken samtidigt lucas så låna av oss. Blicken sa mycket, att ta bara av hennes kläder. Sara följde Julian med blicken och såg hur han började rota i sitt kylkskåp och pratade samtidigt han hade funnit en.
-du vet han hade ju koll på Melinda förr dem borde ha varandra numer
sa hon till Lucas för det kudne vara en förklaring, men hon misstänkte just nu där va annat i detta. Hon misstänkte känslor va inblandade men ville inte säga det till Lucas. Det skulle bara ställa till det för Melinda och Theo som riskerade sitt liv på kupen.

En stund senare stod Melinda ensam framför spegeln på övervåningen. På sig hade hon en av Lucas vita skjortor. Den var alldeles för stor för henne och sträckte sig halvvägs till knäna, vilket gjorde att hon kunde bära den som en kort klänning. Hon torkade bort mascaran som runnit ner under ögonen på grund av regnet och gjorde sitt bästa för att få det blöta håret att se okej ut.
Försiktigt smög hon sedan ner för trappan igen. Kunde höra de andras röster i köket. Hon hade nu börjat inse hur dumt det hade varit att ringa till Lucas. Nu skulle han började ställa frågor, och om det var någon som kunde genomskåda henne så var det han.

En tystnad spred sig i köket när Melinda dök upp i dörröppningen igen. Hon drog lite nervöst i de för långa ärmarna, kände hur alla tre tittade åt hennes håll.
Till slut var det Julian som bröt den obekväma tystnaden.
– Så, vet vi vem som tagit honom?
frågade han tittade mellan de övriga tre i rummet.