Criminal love PRS rollspelargärna och Emma07

Absolut, det går så bra så

Helgen hade gått fort ändå, det var redan söndag och ännu hade de inte lyckats gripa hans far. Men han hade ändå haft det bra här, han älskade att få bo tillsammans med Sophie även om det fördunklades lite av att han kände sig mer och mer trött trots att han vilat en del. Och fick mer och mer ont. Framåt kvällen mådde han allt annat än bra - han kände sig helt färdig, yr och illamående, hade ont och var antagligen blek med, men han hade ändå envisats om att det skulle bli bättre med vila och att de skulle vänta och se hur det var imorgon. Trots allt kunde det bli bättre, och det var väl onödigt att åka till sjukhuset för det under helgen.

Sophie såg oroligt på Aaron, det var tydligt att han inte mådde bra och att han försökte dölja det. Men sophie såg igenom det och förstod på hans kroppspråk och hur blek han var hur dåligt han faktiskt mådde. Hon tog hans hand mjukt.
- älskling vi borde verkligen åka till sjukhuset. Du ser inte ut att må bra och det kan faktiskt vara något allvarligt sa hon oroligt och smekte hans hand med sin tumme.

Aaron såg på henne och log lätt, visserligen hade hon rätt i att han inte alls mådde något vidare men han trodde inte det skulle vara något allvarligt. Säkert bara att han ätit något dåligt eller nåt.
"Jag har nog bara fått i mig något dåligt eller nåt sånt, oroa dig inte" sade han mjukt, ville inte oroa henne mer än absolut nödvändigt. Han kramade hennes hand lite.
"Ska vi inte gå och lägga oss? Det börjar bli sent" sade han.

Hon tvekade och nickade sakta.
- men du lovar mig att väcka mig ifall då mår sämre så att vi direkt kan åka till sjukhuset. För jag tror inte att du är magsjuk eller matförgiftad sa hon tyst och började gå upp mot sitt rum och stängde dörren efter dem. Hon drog av sig sin tröja och sina byxor och la sig ner i sängen.

Aaron nickade mot henne och log svagt igen, hoppades att det skulle lugna henne något iallafall.
"Jag lovar" sade han mjukt, gick efter henne upp och klädde av sig. Han behöll dock tröjan på, av den simpla anledningen att han frös.
"Fryser du inte så?" frågade han samtidigt som han lade sig och lade armen omkring henne, kanske var det just för att något inte var helt bra som han frös.

Hon skakade lätt på huvudet.
- nej, älskling det är varmt i rummet så du bör inte heller frysa sa hon och bet sig löst i läppen. En oro gnagde bak i huvudet som hon försökte trycka bort, hon litade på att han berättade för henne om han mådde tillräckligt dåligt för att åka in till sjukhuset.

Aaron ryckte lätt på axlarna.
"Jag är kanske bara frusen" sade han, ville inte oroa henne även om han själv började bli lir orolig. Han gäspade lätt och lade sig till rätta, gav henne sedan en lätt puss på huvudet.
"Sov nu" viskade han mjukt.

Hon nickade tvekande.
- godnatt sa hon tyst innan hon slöt ögonen och kröp ihop i hans famn. Det dröjde att bra tag innan hon faktiskt lyckades somna eftersom hon bara låg och oroade sig för honom och för att något var fel.

Aaron hade ganska snabbt lyckats somna, inte så konstigt kanske när han kände sig helt slut och utpumpad. Han sov några timmar, men sov lite mer oroligt för att sedan vakna och både känna sig mycket sämre än innan men också ha betydligt mer ont i sidan än tidigare. Han låg kvar lite, men mådde otroligt mycket sämre vilket drev honom till att snart på något sätt lyckas ta sig till toaletten. Hur visste han inte riktigt själv, men dit kom han iallafall och han var där väl också lite. Inte heller så konstigt med tanke på hur han stadigt blev sämre och sämre kändes det som. Eller kändes - han kunde inte riktigt förneka det längre, med tanke på att han precis kräkts upp blod, hur likblek han var vid det här laget och smärtan.

Sophies mamma och pappa hade inte gått och lagt sig än så Angelica hörde Aaron och ljud. Hon reste sig upp och gick uppför trappan och såg Aaron i badrummet. Han var likblek och hon såg blod.
- herregud, vi måste ta dig till ett sjukhus sa hon och tog upp sin mobil för att ringa ambulansen. Samtidigt hade Sophie vaknat och märkt att Aaron inte var där. Hon gick till badrummet och stirrade på honom.
- herregud viskade hon och gick fram till Aaron och visste inte om hon vågade röra honom.