Rollspel, från olika världar

Jezebel såg Robin lämna grottan och det gjorde honom inte så mycket. han stoppade undan kortet och såg rakt in i elden och funderade på om han skulle våga leta upp något att äta. jag menar i en värld med magi kan väll allt hända och han had einte lust att bli en groda eller något sådant. Jezebel var läkare och vetenskapman och allt med magi gick i mot hans tro. han rest sig upp och såg på Jack men sa inget innan han lämnade grottan och gick mot stället där de hade sätt den där testeralen. kvadavret efter hunden låg kvar och han fortsatte förbi och hittade sedan ett äppelträd och han såg undrande på frukten men de verkade normala, han plockade sex-sju stycken och gick sen tillbaka till grottan och satte sig ner och tog en tugga. det kändes lite bättre. han såg på Robins båge och förstod inte hur han orkade släpa runt på den

Robin tänkte efter en stund innan han gick ut mot dammen och de tre andra. Då de hörde hans steg bakom sig ställde sig alla tre upp och riktade liknande pinnar som den blonde killen hade haft mot honom. Robin himlade med ögonen.
"Vad ska ni göra med de där? Peta någon i ögat eller?" sade Robin hånfullt och drog snabbt upp kniven ur dess skida. "Detta är ett riktigt vapen." han lekte lite med den och kastade upp den i luften. Efter ett tag så sänkte de tre sina pinnar.
"Det är trollstavar, dummer."sade den rödhårige.
"Som om jag bryr mig."svarade Robin. "Vem är ni och varför är ni här?"
"Harry Potter, Hermione Granger och Ron Weasley."svarade flickan och pekade på vart och ett av dem. "Vem är du?"
"Robin av Lockslet, mer känd som Robin Hood." muttrade han, det började bli tråkigt att säga samma sak hela tiden.
"Jaså? Dumbledore och Snape talade om dig, verkar som om du ligger i klistret."sade Hermione allvarligt och lät arg på rösten.
"Inget att bry sig om."svarade Robin och lade tillbaka kniven i skaftet. "Kanske ni kan förklara för mig varför man ska gå på den där dumma skolan där uppe."
"Den är inte dum! Den är unik!"sade flickan ilsket. Robin himlade med ögonen, varför tog alltid alla flickor så illa upp vid det minsta lilla. "Förresten så lär den ut magi så vi kan använda de här pinnarna och de är mycket bättre än en vanlig kniv."
"Kanske det, men den blonde killen hade inte så mycket att säga då hans trolllsstav gick itu."svaraqde Robin menande.

Jezebel undrade om han var tvungen att gå i skolan? fast om han lärde sig magi kanske han skulle kunna döda sin far, och Cassian tjatade alltid om att han skulle fly, men visst han kunde fly men han ville inte. han mindse Cassians ord
"dina vingar brukade vara vackra nu är de ner blodade med vansinne" Cassian var sig alltid lik, han var den enda som någonsin faktiskt brydde sig. Jezebel tog ett äpple och vandrade ut ur grottan igen och hörde Robin snacka med några och gick ditåt
"Har du problem?" frågade han roat och såg snart att det var de tre personerna som han pratat med innan
"O det är du" sa tjejen vänligt och han bara så kallt på henne, men hon log ändå och tänkte att hon var bra märklig

"Nej då, jag har allting under kontroll."sade Robin och flinade mot flickan som såg ilsken ut. "Men lilla damen där borde lära sig att uppföra sig. Gå och baka nåt."
killen med det röda håret hade svårt att hålla sig för skratt där han stod, harry däremot såg mer chockad ut medan Hermione försökte komma på något bra att säga tillbaka.
"Jezebel, är min pilbåge uppe vid grottan än?"frågade Robin allvarligt åt honom då flickans ansikte haded blivit rött av ilska, vilket var ett tecken på att Robin borde skynda sig därifrån. Han visste hur kvinnor blev då de var sura, Marian kunde bli arg hon.

"Jag märker det. och du ska hjälpa folk" sa Jezebel och lutade sig mot ett träd och såg på tjejen "Du får ursäkta honom, han är inte fullt normal" sa Jezebel och blängde på Robin
"Vem är du?" sa hon åt Jezebel och försökte igronera Robin
"Jezebel" sa han och ryckte på axlarna "Men det lär inte säga dig något. men jag skulle akta mig för Robin här, han tycker om och skjuta först och fråga sen" sa Jezebel och såg på honom "ja din pilbåge har väll knappast ben så den kan springa iväg" sa han trött och vände sig sedan om
"Men ni kan ju inte stanna här" sa tjejen
"försök hindra mig" sa Jezebel hotfullt och hon tystnade och han log, han kanske skulle jävlas med henne, förstå få henen att lita på honom och sen ta hennes ögon? nej han orkade inte tänka på det nu. han styrde stegen tillbaka till grottan och Jack satt fortfarande på golvet. hade han ens märkt att de var borta. nå ja Jezebel brydde sig inte så mycket om det utan slog sig ner på golvet igen och tog ett äpple

(nu ska jag tärffa ngåra kompisar så jag får se när jag kan skriva igen)

Robin var mållös då Jezebel talade, jaha då visste man vad han tyckte om honom i alla fall. Robin rynkade irriterat pannan då han hade försvunnit.
"Jag hjälper visst folk, men endast sådana som är fattiga!"skrek Robin efter Jezebel. "Och sådana som kan uppföra sig." han var inte säker på ifall om Jezebel hade hört något.
"Är du verkligen Robin Hood? Min morbror brukade läsa om dig för min kusin då vi var små."sade Harry plötsligt. "Hermione du är ju mugglare, har inte du hört om honom?"
"Jovisst, men jag visste inte att han var en uppnosig överlägsen, uppkäftig liten råtta."svarade Hermione ilsket.
"Kom nu, lämna honom ifred."sade Ron och drog i flickans arm.
"Just det, försvinn nu och kom inte tillbaka."flinade Robin innan han försvann in bland träden. väl tillbaka i grottan fann han både Jack och Jezebel men ingen av dem verkade vara på prat humör så han satte sig ner och fortsatte att laga pilar.

Jack såg då både Jezebel och Robin kom tillbaka, inte för att Jezebel verkade vara på så värst bra humör medan Robin satt och täljde på sina pilar. Jack suckade och ställde sig upp.
"Kommer någon av er med till slottet? Vi kanske ändå borde veta vart våra elevhem ligger."sade han och tittade från den ene till den andre.

"Jag kan följa med."suckade Robin och lade kogret på ryggen innan han började gå. Han tänkte inte säga ett ord till Jezebel längre, han hade skämt ut honom. Han var ju nästan värre än sheriffen och då var man verkligen dum.
De gick under tystnad upp till slottet, flera av tornen lyste redan svart i de flesta fönstren på nedrevåningen också, Robin gissade att de flesta redan hade gått och lagt sig.
Då de kom in genom dörrarna stod två lärare och väntade på dem verkade det som. En av dem var mannen klädd i svart och han log elakt då han såg dem. Den andra var en lång, smal kvinna klädd i smaragdgrönt och hade en spetsig hatt på huvudet.
"Vart har ni varit?"frågade kvinnan med hård röst.
"Ute."svarade Robin enkelt och ställde sig med armarna i kors över bröstet framför dem.

"Ute?"sade den svartklädde mannen med den kalla rösten.
"Javisst det är inte helt omöjligt."sade Jack och ställde sig bredvid Robin. "Om ni tänker efter, så är vi två inte här frivilligt. Vi vill inte vara här och med andra ord så tänker vi inte följa era regler."
De två lärarna gav varandra en kort blick.
"Jaså? Då blir det kvarsittning."sade den svartklädde. Jack suckade.
"Är det meningen att vi ska bry oss? Låt mig tänka, nej vi gör inte det."sade Jack och såg menande på de två. "Se på oss, ingen av oss hör hemma här vilket betyder, för andra gången, att vi tänker strunta i era dumma regler!"

"Du där."sade kvinnan och pekade på Robin. "Du är under mitt elevhem och det jag säger åt dig så det ska du göra."
Robin fnyste och tittade flinande på Jack.
"Nja, jag tror inte det damen."svarade Robin och skakade på huvudet, vem trodde de att de var. Kvinnan såg väldigt arg ut.
"Då får ni väl gå och tala med rektorn."sade hon, vilket gjorde att Robin började skratta.
"Med den gubben? Jovisst, säg åt honom att skicka hem oss så blir det bra."sade Robin otåligt. "Men jag har inte tid att sitta här och tala med er, vi ses."
Robin gick förbi dem och fortsatte upp för trappan, han vände sig om i precis rätt stund för att se en klar blixt komma farandes mot honom från den svartklädde mannens pinne. Smidigt hoppade Robin över staketet, gjorde en volt i luften och landade vid foten av trappan igen.
"Se nu vad du har gjort, nu måste jag ju gå upp igen."muttrade han surt och gick upp för trappan för andra gången den kvällen. Precis då han hade rundat hörnet så träffade en ny blixt i stenväggen som han just hade gått förbi. Han kikade fram bakom hörnet.
"Miss igen!"