Criminal [PRIVAT Zora & countess]

Theo tog di ndricka bara kort och tog ne klunk. Han lyssnar på hono och blev snabbt nöjd över att han lämnade samtalet om Melinda. Theos blick vilade smått på mannen dem skulle prata med. Han hörde snartJulinas röst igen och suckar kort
-är du aldrig tryst?
frågade han kort ochgav han en mordisk blick
-Jag säger inget om min chef.. har inte lust få en kula i pannan men tur e jag ej troende så.. SEn så kanske han har rykte om mjuknat men det får du kolla med miss Wood.. Bara akta dig.. hennes blickar säger hon inte litar på dig och en snuts dotter besitter hemligheter sen har nog Lucas lärt henne knep eller har hon tjuvkollat
sa han bara kort och muttrar kort
-ger han sig inte inom 10 kör vi hårda vägen
sahna

Julian förde glaset till munnen igen. Tog först en liten klunk. Därefter tömde han hela innehållet i ett svep, och torkade av munvinklarna med tummen och pekfingret
– Noterat. Jag ska akta mig för henne.
sade han i en ironisk ton och sträckte på sig. Hans högt placerade blick riktades nu mot några personer som klev in genom barens ingång. Två män i vaktuniform.
– Jeez.. Antar att vi får hålla låg profil.
sa han med lägre röst.

Theo lysssnar och hörde ironin.
-hon tog pistolen ur min fars hand..
sa han kort och suckar krot
-hon har bara sitt söta utseende som sitt skydd nu.. hon tar åt sig mer av lucas än du anar
sa han roat och såg nu på mannen krt
-vi tar han först nu. bara ta hoonm oc lämna
sa han direkt och ville ut

Julian ställde ifrån sig glaset på barbordet och reste sig rakt.
– Showtime..
sa han roat och började gå. Han korsade dansgolvet, tog sig smidigt igenom folkhavet och i riktning mot Blackjack-bordet där mannen nu satt och svor för sig själv eftersom han förlorat pengarna som han satsat. Julian la en stadig hand mot hans axel och drog upp honom på fötter. Mannen svor nu högt och irriterat. Arg över att någon idiot stört honom i kortspelet. Han tystnade dock när han såg Theo och förstod att de var skickade av DeMora.
– Det finns någon som gärna vill ha en liten pratstund med dig..
sa Julian med ett ännu större flin än tidigare. Han tog ett hårdare grepp om mannen och drog honom med dig. Hade hela tiden ett extra öga på vakterna då han inte ville ha dem efter sig. Men de verkade ha fullt upp med att hantera en annan man som fått i sig liten för mycket under kvällen.

Theo hade svept sin dricka snabbt och ställer bort och smet kort efter Julian. Han var rött nöjd över ha en som gjorde smutsjobbet. Han hade hört mannnes svordomar och sen hur han hade tystnad över sett hans ansikte. Det var rätt roande enligt Theo att se en man inse vem han jobbade för... Theo gick lugnt efter Julian och mannen och såg på vaktenrna med snabbt
-släpp
sa an och gick upp bredivd mannen
-gör du en fluga till att frsöka sticka kommer jag söka upp dig och döda dig sjöälv..
sa han kort i mannens öra och gick lugnt vidare... han viste förstod han inte kommer tveka tankne på hns systers öde som många tordde men egentligne överlevde hon ju men han hade ju inte tvekat se henne dö..

Dani gick genom gatorna, det var snet men hon hade varit iväg en runda. Hon visste hennes faders män säekrt hade mer koll över henne när vad hon själv visste.Hon var påväg hem, där dme höll till men hon var i sian tankar och menar mörkt och sent.. vad gjorde en 20 årig flicka ens ute så sent?

Mannen fortsatte att slänga ur sig ilskna kommenterar men gjorde ingenting för att försöka fly. Han följde lydigt med, visste att det var lönlöst att sticka därifrån eller ropa efter hjälp. De lämnade baren och återvände till bilen. Julian öppnade ena dörren till baksätet och sa åt mannen att kliva in. Han tvekade, tog ett steg tillbaka. Men Theos hot ekade fortfarande i bakhuvudet.
När han väl klivit in slängde Julian igen dörren och fiskade upp mobilen ur fickan. Skickade iväg ett meddelande till Lucas, berättade vart de skulle mötas.
– Det där var ju nästan för enkelt.
sa han och rundade bilen för att komma till förarsätet. Verkade inte bry sig om att han just hällt i sig en drink.


Det var kväll – ja, snarare natt – och William var på väg hem från ett tolvtimmarspass. Egentligen skulle han ha slutat för flera timmar sedan, men ett bråk nere på stan hade eskalerat och dragit ut på tiden. Nu när han satt ensam i bilen fördes tankarna till Sara. Vad gjorde hon nu? Vart var hon? Han hade flera gånger hindrat sig själv från att skicka iväg ett oroligt sms. Hon hade sagt att allt var okej. Att hon var lycklig med DeMora. Men hur hon kunde vara det förstod han ännu inte. Han var inget annat än en brottsling.
Tankarna flög iväg, och han missade nästan att någon gick över övergångsstället precis framför honom. William ställde sig snabbt på bromsen, bilen tvärnitade och stannade bara några centimeter från personen utanför. Han stängde snabbt av motorn och skyndar sig ut.
– Är du okej? Jag såg dig inte!
Sa han uppstressat. Såg då att det var en flicka i hans egen ålder. Hon verkade bekant, men han kunde inte placera henne någonstans.

theo hade lugnt gått med dem två männen, hört alla svordomar och muttrat vaje gång något för sig. Han gick bara med till bilen och hade sett mannen tagit ett steg tillbakak. Ett flin for sakta upp på hans läppar när hans hot verkar lyssnat.
-Han vet bara att jag inte bryter mina ord.. så dödshot e bra
sa han kort och gick till sin sida och satt sig men hade koll på mannen
-nu får du vara ärlig till mr demora.. han skickade oss inte utan anlenidng
sah na kort


Dani hade varit lite inne i sina tankar. itne tänkt sig för helt vid övergångsstället och hade stelnat atil av bilen inbromsning några cm från henne. hon såg förvåant på bilen oc hsåg sen på mannen kom kom ut ur bilen. Hon kände dirket skam, skam över inte kollat sig förr. Hennes ögon drogs snabbt till den unga mannesn blick
-Jag e helt okej, du rörde inte ett hår så..
sa hon direkt och hade slägnt en blick back.. Hoppades inte hennes far hade skickat män efter sig.. Hon viste inte ens vart hennes två äldre bröders höll till men hennes fokus drogs till den unga mannen framför henne igen.. Hon kände igen honom men kunde inte helt placdera vart ifrån. Enda hon kunde misstänka var natten för flera år sen där hon höll p ådö av kyla.. polisen som hade komit fr hjälpa och Theo hade stuckit..

Julian startade bilen och körde iväg. Stannade inte förrän de kom fram till ett övergivet hus som låg några gator ifrån gömstället. Han tittade sig omkring, Lucas var inte där än. Han stängde av motorn, klev ur bilen och öppnade dörren till baksätet igen.
– Vi är framme
Sa han nöjt och drog häftigt upp mannen på fötter.

En lättnad spred sig genom William när han förstod att flickan var oskadd. Hjärtat dunkade fortfarande snabbt efter chocken. Han drog handen genom håret. Pustade ut.
– Kan jag göra någonting? Ge dig skjuts? Jag lovar att jag är en bra bilförare
Fortsatte han. Kände ett starkt behov av att gottgöra henne på något sätt. Dock väntade han sig ett nej, för vilken tjej hoppade in i en främlings bil mitt i natten? Eller var dem verkligen främlingar? Var det här verkligen förta gången de träffades?

Theo klev lugnt ur bilen och tänkte lite grann
-Vi går in.. tror han inte tar fodon eller så e sara med det
sa han bara lgunt och gick mot ingången och puttar till mannen så han kom framför.
-Gå nu inte göra något dumt mr
sa han kort och gick lugnt efter. Theo hade blicke fast på den manliga figuren framför sig och visste han kommer få öppna dörren själv så e det dödsdom vid öppningen var det ej Theo som dog..


Dani såg på mannen nä och höjer ett ögonbryn direkt när han försökte gott göra allt. Hon vred sig lite diskret och såg runt lite grnan. Man märkte hon visste att hon hade ögon på sig.
-Du försökte inte köra på mig vem säger inte u försöker köra iväg mig
sa hon envist men liten leende diskret, men samtidigt ville inte hon sätta hoonm i problem.. Men hon störde sig än på hans utseende som var bekat.
-Du vad jobbar du med?
sa hon plötsligt för ohon kunde inte släppa att han var så bekant..

De klev in i hallen. Det fanns någonting ödsligt över huset. Det var kallt och spöklikt. Inga människor syntes till. Faktum var att huset såg ut att ha varit obebott i många år.
Med ett fast grepp om mannens ena arm tog Julian med sig honom upp för en trappa som skulle ta dem till den andra våningen. Det var tydligt att han hade varit där inne tidigare. Han förde in mannen i ett mindre rum och nickade mot en stol.
– Sitt
beordrade han. Mannen tvekade igen, men gjorde sen som han blivit tillsagd.

William såg hur flickan då och då tittade omkring sig. Som om det var någonting som besvärade henne.
– Jag är polis..
svarade han och tittade sedan snett bakom sig för att se om han kunde få en skymt av det hon verkade leta efter.
– Är det någon som förföljer dig?