Criminal [PRIVAT Zora & countess]

Sara log lite snabbt av hans kyss på huvudet. Hon ångrade inte mycket av sina val. Men visa saker hade hon saknat, som skapa familj. Det hade hon viljat inom snar framtid men hon tänkte inte sätta ett barn i det liv dem hade just nu. Hon log till och lekte med Lucas fingrar tyst. Hon älskade leka med hans fingrar. Hennes hand var liten och späd jämfört med hans manliga händer. Män hade grövre händer och det var roligt kunna se skilland mellan deras händer. Hon sett Lucas leende och såg konstigt på hoonm nu
-vad ler du åt?
frågade ogh

Lucas kände hennes varma hand mot sin. Helst ville han lägga sin hand omkring Saras midja, dra henne till sig och kyssa henne passionerat. Men det nöjet skulle han inte ge Julian som fortfarande slängde små blickar på dem genom backspegeln. Så istället lirkade han in sina fingrar mellan hennes, lyfte hennes hand och kysste den lätt.
– Jag tänker tillbaka på hur jag lyckades få snutens dotter att falla för mig..
svarade han och gav henne ett retsamt leende.

Sara satt tyst. Lät sina fingrar omfamnas av lucas fingrar. Hon log till när han gav henne en kyss på handen.
- du underskattade din charmiga sida bara
Sa hon roat. Men en sak hon än idsg skämdes över var näe hon lät han tro saker sen slutade med fängelse. Hon skäms varje dag över det.
- sen e du inte super läakig när man lär sig dig
Sa hon

Lucas lyssnade intresserat på henne.
– Så du tyckte att jag var läskig innan du lärde känna mig?
Skrattade han. Mindes sedan tillbaka till dagen de för första gången stod öga mot öga. Den där kalla och mörka höstkvällen när Sara var påväg hem. Han mindes hur han hade överraskat henne i en ödslig park, hur han hade cirkulerat runt Sara, likt en katt runt ett fångat byte och till slut tagit ett grepp om henne och slängt en näsduk, fylld med sömnmedel, över hennes ansikte.
De hade kommit långt sedan dess. Hade någon den dagen sagt till Lucas att flickan han kidnappat skulle komma att bli en av de viktigaste personerna i hans liv, skulle han bara ha skrattat.

Sara såg p åhnomo lugnt
-du var rätt skum och stel så du gjorde dig läskig utom när du låg där på golvet avsvimmad efter boken.
sa hon på skoj. Det var något hon alltid kommer påminna honom om. Hur hon bokstavligen slog till honom med en bok i skallen och det hade inte slutat så väl. Hon såg på honom lugnt snabt och sen ut en snabbis.
-Dock var du inte så trevlig så nu förtiden se den där boken som mina luster när du gör mig arg ibland. bara vill slå till dig med boken
retas ohn

Lucas fnös till. Den där boken skulle han sent glömma – och han visste att Sara ständigt skulle påminna honom om det. Lyckligtvis var det inte många som kände till historien. Hur den store Lucas DeMora besegrades av en bok och morgonen därpå vaknade fastbunden i en stol…

– Ni är ju bara för söta..
skrockade Julian hånfullt och fick genast en isande blick från sin vän. I nästa stund svängda han av på en mindre väg och stannade utanför ett litet hus i utkanten av ett villaområde.
– Det är ingen lyxvilla..
Sa Julian innan han stängde av motorn och klev ur ur bilen. Lucas kom ut strax därefter. Han tittade sig omkring. Huset såg rätt gammalt ut. Långt ifrån lika lyxigt som deras gamla gömställe.
– Jag har sett värre..
svarade Lucas medan han plockade ut deras väskor.

Sara kom ihåg den dagen, något hon kommer använda emot honom i alla år. Hon vsiste att han inte gillade det men hon kunde inte låta bli..

När dem hade kommit fram och Julian förklarat allt. hon smet tyst ut efter Lucas och granskar stället. rent av ärligt höll hon med, hon hade med sett ävrre ställen om man räknar student hemmen. Sara såg på Lucas snabbt när hon hörde hur han packade ur väskorna, med det lila dem hade. Det mesta lämnades i gomstället. Men hon visste att där fanns block ochpennor som hon kunde utnyttja udner tidne här. Hon gillade rita än men inte ritat under samma tid.

Lucas klev in. Till skillnad från Williams välstädade lägenhet var huset en typisk ungkarlslya. Slarvigt inredd, kläder strödda här och där, några flaskor på bordet och träningsredskap på golvet. Julian kastade bilnycklarna på byrån i hallen och steg länge in i rummet innan han vände sig mot sina nya gäster.
– Känn er som hemma. Det finns käk i köket där borta.
Han pekade i riktning mot det lilla köket där max fyra personer kunde röra sig utan att behöva trängas.
– Ni kan ta sovrummet som ligger en trappa upp. På så sätt kan ni hitta på vad ni vill på kvällarna.
Julian gav dem ett flin innan han stoppade ena handen i byxfickan och traskade vidare in i huset.

Sara hade tyst gått med Lucas, hon gransk stället och log roat diskret. Grabben var typisk ungkarl i allt. hon skakar på huvudet och såg runt lite tyst och lyssnar på honom.
-hru gammal e han?
sa hon diskret till Lucas nu, menar mest på varför han hade ungkarls lya. Hon visste att Lucas ändå var äldre än henne och sedan att han var inte ungkarl helt, kanske berodde på hans stil i hans förra hem. Hon rättar håret och ville nog snoka lite sen mne tänkte nog undvika den där julian. Hon gillade inte hans vibbar direkt.
-sen jag gillar inte honom
sa hon envst till lucas

– Ett år äldre än mig faktiskt..
svarade Lucas med ett leende eftersom huset fick Julian att framstå som yngre än han faktiskt var. Det var verkligen en riktig ungkarlslya! Rena motsatsen från deras gamla hem.
– Och oroa dig inte för honom.. Jag och Melinda har känt Julian sen vi var barn.
Lucas drog Sara närmare intill sig och la en lätt kyss mot hennes panna.

Julian kom tillbaka till hallen och tog med dem på en snabb rundtur genom huset. När de gick förbi en helkroppsspegel stannade Lucas till och drog en hand genom det numera stökiga håret. Det var längre än vanligt, och tillsammans med den lilla stubben som han låtit växa ut var han mycket olik sig. Men han gillade sin nya look.. och det verkade även Sara göra.