PRS Medi & Vidomina

Alice såg på Leo och tårar började rinna och hon tog emot flaskan från Rion och svepte allt och grimaserade och räckte tillbaka och såg sedan på Sherman och hon drog sig tillbaka. Lade sedan handen mot pannan.
"Men vad gör jag då häruppe? Jag förstår inget." Hon reste sig och såg förtvivlad ut.
"Hur vet du att det är jag?" Hon svalde och benen vek sig under henne så hon satte sig ner igen.

Sherman tittade på Alice med en fokuserad blick. När hon hade satt sig ner på sängen igen rev han av henne plåtstret som hade täckt över bitmärket från Rion och kikade på det. Det läkte. Snabbt. Huden var som återställd efter någon sekund. "För att du läker. Det syntes i ditt blod. Jag har dig sparad i systemet, Alice. Apparaten reagerade när jag skannade ditt blod.". Leo kollade tveksamt på Rion som tittade på Sherman. Dels var han förvånad att höra så många ord lämna Sherman i samma svep, men samtidigt det han faktiskt sa, överraskade honom.
"Så Alice är ditt experiment?", men Sherman tittade inte åt Rions håll. Han viftade bort hans fråga med en hand.
"Det är märkligt att hitta dig bland vampyrer bara, Alice.", muttrade han sedan och började packa ihop väskan.

Hon skrek till ännu en gång och såg sur ut.
"För i helvete Sherman du behöver inte vara så otrevlig och rycka i allt." Hon såg sur ut och lade armarna i kors men hon var fortfarande livrädd och drog sig undan och satte sig bakom Rion och såg ner och började att leka med hans hår och svalde.
"Så jag borde tacka dig? Hon lade handen mot sin hals och svalde.
"Om det händer igen då?"

Rion såg över axeln åt Alice håll. "Kom.", sa han och letade med sin hand efter Alices. Sherman svarade henne inte. Leo ställde sig då upp och tittade på Sherman och sedan mot Rion och Alice. "Tack, Sherman. Så bra att du kunde komma och så kul att se dig igen.". "Hm.", fick han som svar. Han tog väskan i sin hand och började röra sig ut från rummet.
Leo funderade över hans kommentar om vampyrer, då han inte hade berättat för Alice än att han också var en vampyr. Han förstod att hon funnit sig med att Rion var det eftersom hon verkade söka sig till honom.

Hon såg upp på Rion och tog Rions hand och började gå efter honom och tryckte sig mot honom. Mumlade ett tack och såg upp. Undrade hur hon hade skapats. Hur mycket människa var hon,.
"Så om det händer igen?" Frågade hon återigen.
"Kan du svara på det?"

När Sherman gick ut från rummet följde Leo efter och Rion lika så. Han höll Alices i hennes hand och tog henne med sig. "Det kommer inte hända igen.", sa han betryggande och hoppades på att hon förstod det. Rion kramade hennes hand för att bekräfta det och såg mot Shermans håll medan en tjänare hjälpte honom på med kappan han hade haft på sig när han kom hit. "Tack för att du kom.", sa Leo.
Sherman fnös.
"Vampyrer..!", muttrade Sherman och rättade till kappan så den föll rätt mot hans kropp. "Det finns inga sådana där jag kommer ifrån.". Sa han, men Leo förstod inte vad han menade. Han sneglade mot Rion med han bara ryckte på axlarna. Sedan öppnade Sherman porten och steg ut ur byggnaden.

Hon vände blicken mot Rion och log mot honom och såg sedan på Sherman och gömde sig bakom Rion för att skippa bli indragen i mer äventyr och hon såg på Rions långa hår och började leka med det igen och såg sen mot dörren. Det hade blivit sent och hon gäspade stort. Så imorgon kunde hon åka hem.
"Jag är rätt trött." Hon såg på Rion.
"Är det okej om jag går och lägger mig?"

Leo stängde dörren efter Sherman. Han tittade åt Alices och Rions håll. Rion vände sig om mot Alice så att han mötte hennes blick. "Jag förstår att du är trött. Behöver du något innan du sover? Te? Vatten? Ett bad? Jag kan se till att någon tappar upp ett bad åt dig om du vill." Leo himlade med ögonen och lämnade hallen för att gå in i matsalen igen. "Såklart du ska få sova om du vill.", sa Rion sedan.

Hon såg upp på honom och skakade på huvudet.
"En karaff med vatten och ett glas intill sängen skulle vara bra. Ett bad skulle bara göra mig piggare." Hon rodnade och såg sedan på dörren.
"Han var rätt otrevlig. Nästa gång ta inte hit honom." Hon såg på honom med de gröna ögonen och såg sedan bort.
"Om du ursäktar..." hon började gå upp för trappan och såg äver axeln.

Rion gav ifrån sig ett litet skratt. "Det fixar vi.". Han gjorde ett tecken åt en passerande tjänare i hallen att göra i ordning i hennes rum. Tjänaren nickade åt Rion och sedan försvann upp på övervåningen för att sätta allt i ordning.
"Javisst, Alice. Vi ses imorgon.", sa han sedan och tippade huvudet framåt för att buga litet åt henne.
Han såg efter Alice och gick sedan till matsalen för att göra Leo sällskap.