Laglös kärlek PRS Emma07 och wolfy

Chris ögonbryn sköt i höjden då han fick höra att han också var under arrest, förstod ingenting. Var det för samma sak som Nieva? Han hade ju inte ens varit hemma dagen innan, han hade varit på återbesök hos läkaren och sen varit inom jobbet med sjukintyget.
"Vad är det ens vi är anklagade för?", frågade Chris då de körde iväg, helt oförstående. Tja, det var ju åtminstone första gången han blev gripen, han brukade snarare gripa folk. En av dem var ändå en så pass god vän till honom att han borde förklara mer för honom tyckte Chris själv åtminstone.

Nieva började verkligen gripas av panik vid det här laget. Nej, nej. Det här fick inte hända. Det var inte länge sedan hon varit inne på förhör angående hennes närvaro på drog plattan, och nu det här? De skulle inte tro henne trots att hon sa att hon var oskyldig, inte med tanke på att hon ändå blivit fast för att sälja droger. Åh nej. Hon lyssnade inte riktigt till polisernas prat utan satt bara och funderade för sig själv, hur hade hon blivit intrasslad i den här soppan?

Chris försökte få ur mer ifrån kollegorna, men fick egentligen inte reda på mycket alls. Tvärtom så verkade allting bara väldigt rörigt och han blev snarare mer och mer förvirrad. Han rynkade pannan då kollegan missade ännu en avfart, han hade reagerat innan på att han inte kört direkt till stationen men tänkt att han kanske tagit en omväg av någon konstig anledning. Men nu verkade han ha kört alldeles för knasigt.
"Borde inte du kunna vägen till stationen vid det här laget?", kommenterade han, förstod inte alls vad det var frågan om här.

En stund senare parkerade polismannen utanför ett hotell. Nieva hade absolut ingen aning om vad det var som pågick egentligen, hon kände sig som ett levande frågetecken. Dörren öppnades och mannen bad henne kliva ur, låste därefter upp handbojorna. Med en lätt grimas gned hon sina handleder.
"Överraskning!" utbrast mannen därefter och log stort från öra till öra, medan han växlade blicken mellan Nieva och Chris.

Chris rynkade pannan då han inte fick något svar och dem fortsatte att köra vidare åt fel håll. Han kände igen vägen, men förstod inte alls vad dem gjorde här. Han hade inte den minsta misstanke om att det var hotellet de var påväg emot förräns han parkerade utanför och tog ut dem. Chris höjde på ögonbrynen, såg roat emellan de båda kollegorna och skakade lätt på huvudet. Det var ju minst sagt en överraskning åtminstone, men det var ungefär sån humor som Chris hade vilket kanske också var lite tur för kollegorna.
"Ni vet att jag kommer hämnas va? Vänta du bara till din svensexa", sade han med ett flin, trots allt rätt road av situationen.

Nieva visste inte om hon var irriterad över att de hade skrämt upp henne på det här viset, eller om hon kände sig road över situationen. Det var definitivt en blandning av dem båda. Hon gav männen en mordisk blick innan hon sken upp i ett leende. Det var en fin tanke av dem att överraska henne och Chris på det här viset, hon skulle definitivt njuta av tiden här och det faktum att hon inte behövde betala för något.

Chris hade inte anat en dugg, men det var åtminstone välkommet. Han hade blivit tämligen uppskrämd först då han inte haft en aning om vad det egentligen handlat om för brott, men det här förklarade ju saken. Det hade trots allt verkat något konstigt, men något sånt här hade han aldrig trott. Men i vilket fall som helst skulle det minst sagt bli trevligt att tillbringa några dagar här tillsammans med Nieva. Snart hade de åtminstone lämnat de båda, och Chris lade armen om Nievas midja för att gå upp mot receptionen med ett leende.
"Det där hade jag verkligen inte väntat mig", sade han uppriktigt.

"Det var väl det som var meningen." Särskilt lyckad skulle överraskningen inte vara om Chris på förhand kunnat lista ut planen. Hon stannade upp vid receptionen och förklarade läget, blev snart erbjuden en nyckel till en svit fyra våningar upp. Nieva skulle bums kunna gå och lägga sig bara för att hon var så trött, men hon skulle åtminstone försöka hålla sig vaken en stund.

Chris log lite, det var ju väldigt sant. Visserligen kunde de retas en hel del med varandra på stationen, men nåt så här pass stort hade han verkligen inte väntat sig att bli överraskad med. Han följde med mot sviten, snart hade de kommit in och han visslade till lätt. Det var sannerligen fint där, och stort dessutom. Han log brett mot Nieva, det skulle sannerligen bli trevligt att tillbringa några dagar här med henne.
"Men väldigt bra överraskning åtminstone. Några dagar här med dig, bättre kan det ju inte bli", sade han ärligt.

"Mm," nickade hon instämmande, och kastade en längtande blick mot den stora kingsize-sängen med sängkläder som såg oerhört sköna ut. Givetvis kände hon sig omedelbart tvungen att lägga sig ner en stund, gav ifrån sig ett belåtet ljud som påminde om en spinnande katt. Nieva sträckte ut sig och drog täcket halvt över sig.
"Vi kan hitta på något om en stund, gå ner till spat," föreslog hon. Lite massage skulle inte sitta fel. Inte en tupplur heller vilket hon tänkte satsa på först.