Dark love

"Du verkar full." Hon såg på honom och lade huvudet på sned.
"Varför ska du ha en ledtråd när du har fått så många av mig? Tänk istället för att gissa." Hon sträckte på sig och drog handen genom håret.
"Så vad trår du? Om du gissar fel kanske jag visar och sen får du inte lämna min sida. Aldrig se de som du älskar igen." Hon log.
"Jag måste ju ha en person som tar hand om mig."

Han tänkte efter. Han tänkte på böker han hade läst hon kanske var någon märklig super skurk eller super hjälte.
” jag gisar på att du har typ superkrafter” sa han och hoppades att han skulle ha rätt.
Han tittade noga på henne.

Hon gav upp ett skratt och försvann för en sekund och dök sedan upp intill honom och skakade på huvudet.
"Fel." Hon tog ett tag om hans kropp och med andra höll hon för hans mun och begravde sina tänder i hans hals och började att dricka och snart fällde hon honom. Hon skulle inte ta allt men så mycket att han skulle svimma. Hon log åt tanken och slöt ögonen och drog honom intill sig.
Hon kunde känna hjärtat slå hos honom och hon rös till och snart drog hon bort tänderna och såg ner på honom.

Han hör hur hon skrattar och hellt plötsligt är hon supper nära och han hoppar till av rädsla.
När hon sedan sa det var fel så blevan bara ännu räddare.
Han kände att hon tog tag i hans kropp han försökte sträva emot lite sedan kände han hur hon stack in två vassa saker i hans halls.
Han kände sig svagare.
Sedan blev allt svart.

Hon lyffte upp den lealösa kroppen i sin famn och hon tog sig snabbt till huset och hon såg på honom. Han skulle vara medvetslös kanske hela dagen. Hon log och gick upp och lade honom i en av sängarna och skötte om såret och sedan tog hon tag i hans hand och synade den och skakade på huvudet.
Skulle hon kedja fast honom eller inte? Med en suck drog hon upp en kedja från byrån och virade den om hans midja och den andra i sängramen och satte sig för att se på honom.

Han öppnade långsamt ögonen och tittade sig omkring och vid has sida satt hon. Hon hade sat något Västra in i hans hals. Han blev rädd och tänkte ställa sig upp men han hade något runt midjan.
Han såg att det var en kedja runt hans midja det måste varit Jon som har att ditt den.
Han försökte ta sig lås fast det var meningslöst.

"Hur kan du vara vaken? Jag tog så mycket blod att du skulle inte vakna på minst några timmar." Hon böjde sig fram och lade sin kalla hand mot hans panna.
"Ska jag ringa doktorn kanske?" Hon reste sig och skakade på huvudet när han försökte ta sig loss.
"Det där är meningslöst. Jag vet vad jag gör så det är ingen ide att göra motstånd." Hon såg på honom.
"Vila dig i stället."

” varför gör du såhär” frågade han med en darrig röst.
Han tänkte inte sluta försöka ta sig los hur tröt han än kände sig han ville här ifrån det här var helt galet.
Men efter några få minuter så orkade han inte försöka ta sig lås.

"För att jag hade redan sagt åt dig flera gånger. Men du ville inte lyssna. Så jag gör bara det jag måste göra. " Hanon ryckte på axlarna och drog upp en mobil och vände sig om och lade huvudet på sned.
"Lestat? Kan du komma är du snäll. Jag har en sjuk människa i mitt sällskap...." Hon såg på honom.
"Jag vet inte vad han har för blodtyp." Hon såg frustrerad ut och suckade.
"Kanske." Hon började bita sig i läppen.
"tjugo minuter? Perfekt. Tack." Hon lade på och vände sig om och gick fram. lade tillrätta en filt.
"Seså en läkare är på väg nu."

” varför vill du att en läkare ska komma hitt?” Frågade han. Han fattar inte varför hon bryr sig om honom.
Han tittar på henne. Hon var rätt valet.
Han försökte att inte tänka på det.