[PRS] Theida & yehet

"Jag skippar namnet.." säger Anthony tyst och sätter sig ner med sin tekopp. Han kommer fan börja böla om han pratar om det här med Ray, han vill inte behöva ljuga. "Jag har känt henne länge.. flera år faktiskt. Hon är ett år äldre.. så som dig antar jag." han släpper ut ett nervöst litet skratt utan att våga se den andra i ögonen. "Jag vet inte riktigt hur länge.. jag har väl börjat acceptera mina känslor för kanske en månad sen kanske, men jag gillade nog henne långt, långt innan det."

"Ohh, men det är ändå ganska länge ju" Konstaterar Ray. "Men awh kom igen, kan du inte säga vad hon heter? Jag känner nog ändå inte henne, så du behöver inte vara rädd för att jag ska skvallra" Ber Ray med ett svagt leende.

Panikslaget skakar Anthony på huvudet medan hans fingrar pillar med tekoppen.
"Nej.. jag tror inte du skulle tycka om det i vilket fall som helst," säger han med en svag röst med blicken fäst på sina fingrar. "Och du känner henne... antagligen visste," han lägger till antagligen för att han fortfarande kanske kan hitta en väg att lösa den jävla röran han är i.

"meh, vadå jag skulle inte tycka om det? jag looovar att inte skvallra okej. Vi har känt varandra skitlänge, du kan lita på mig!" Han vet inte riktigt varför men han vill verkligen få reda på vad hon heter. Men det verkade som att Anthony väldigt gärna ville dölja det för honom.

Generat tittar Anthony på allting förutom den äldre, han har ingen aning om vad det är han ska säga.
"Förlåt.. jag tror bara att det är bäst att du inte vet namnet," får han ut till slut och ler lite bittert för sig själv, ner mot temuggen i hans hand. Han skulle vilja berätta för den andra, men han vill inte ljuga. Och om han berättar sanningen finns det stor chans att Ray inte skulle vilja prata med honom igen. Fan fan fan.

Ray suckade besviket "..okej då".
"Så vad ska vi göra hela dagen idag då? Mina nycklar är ju fortfarande kvar i skåpet i skolan så jag kommer inte ens hem, utan tvingas vara med dig hela dagen" Säger han. Egentligen har han inte alls något emot att vara med Anthony resten av dagen, om han så skulle behöva det. Det irriterar bara honom att han inte vill berätta vad tjejen heter. Men han försöker att släppa det. Att haka upp sig på smågrejer är verkligen en grej Ray är speciellt bra på. Även om det inte direkt är en bra egenskap.

Anthony tittar på honom och tar en klunk av det varma teet innan han ställer sig upp.
"För all del, gå här ifrån om du vill," säger han och ställer ner sin kopp när han är klar. Förut kunde han tåla att Ray säger så, eftersom att det mestadels var skämt i vilket fall som helst. Men eftersom att Anthonys känslor blivit allt starkare, blir det svårare för honom att låta det gå hela tiden. "Jag tänker inte tvinga dig att vara med mig, vet du."

Ray kollar smått irriterat på Anthony ett tag. "Det var ett skämt dude, chilla. Jag har inget problem alls med att vara med dig" Förklarar han. "Du har blivit så jävla känslig på sistonde, vafan är det för fel??" undrar han irriterat.

Det kanske vore bäst om Anthony försöker hålla sig borta från Ray ett tag.. på så sätt behöver inte hans vän bli mer irriterad på honom, de kanske kan börja umgås igen när Anthonys känslor försvunnit. Om de nu planerat att göra det. Även om Anthony skulle vilja det, så skulle han inte förklara för Ray varför han håller sig borta, fan han hatar att tänka igenom allting så pass mycket om han gör.
"Inget är fel... jag bara.." ännu en gång tvekar sjuttonåringen och skakar lite på huvudet. "Skitsamma, vad vill du hitta på?" han försöker att byta samtalsämne, och han hoppas innerligt att Ray ska nappa på det.

Ray kollar bittert på Anthony. Han fattade helt klart att något visst var fel med Anthony, Han betedde sig så annorlunda. De hade känt varandra tillräckligt länge för att Ray skulle kunna märka det. Men han låter bli att fråga mer. Förhoppningsvis har han bara en dålig dag.
"Jag har ingen aning, det var därför jag frågade dig. Vill du gå ut eller nåt?"