Harry Potters liv efter striden [SV]

Jag ska också till fjällen imorgon!

VAAAR? 8D

Närheten av Åre

Okej vänta lite nu... Först var det meningen att vi skulle rensa, sen så börjar ni kommentera igen? Seriöst... Jag slutar läsa om det fortsätter såhär.

Okej.. Nu får alla faktiskt ta och rensa, tror ingen har gjort det än :O



Här har ni förresten Lämnar George tills kapitel 28:

Kapitel 27:
Åldersguide: Det är november 2006, James är 2, Albus 10 månader och nästan 11. Ginny och Harry… De är… *räkna* 26 och 25 om någon nu skulle bry sig. Vilket jag ärligt talat tvivlar på.

Det tog bara ett par dagar innan allting var nästan som vanligt igen. Kingsley gav Harry ledigt som kompensation, men det funkade bara i runt en vecka innan Harry blev alldeles för rastlös, så Kingsley bytte ut det mot att han fick gå ner i arbetstid lite istället – Ett alternativ som gjorde i stort sett alla nöjdare.

Utom James. Eller, kanske var han nöjd med att Harry inte jobbade lika mycket, men något med Harrys olycka tog otroligt hårt på honom, även när allt var som vanligt igen. På dagarna betedde han sig ungefär som vanligt, lite lugnare kanske, men på nätterna plågades han av någonting. Mest troligt drömde han någonting om att Harry skulle bli skadad, kanske att han skulle dö– För James vaknade gråtandes varenda natt, och det enda som kunde få honom att lugna ner sig var Harry, försökte Ginny trösta honom istället började han gråta ännu värre. Detta ledde till att James sov så gott som varje natt i Harrys och Ginnys dubbelsäng, och det blev fortfarande inte något överskott av sömn.

Harry vaknade av att Domino hoppade upp för att lägga sig på hans fötter, och fick börja sin dag med att schasa ner honom därifrån – I sängen fick han trots allt inte vara, även om han var ganska förtjust i just den platsen. Harry satte på sig glasögonen och såg Domino ge honom ett fräsande och sedan försvinna ut ur rummet. Solen lyste in genom det stora sovrumsfönstret, lyckades tränga sig igenom de vitgråa gardinerna, och rummet gav en väldigt fridfull känsla. Harry vände sig till vänster istället och var tre centimeter ifrån att få James mörkbruna lockar i ansiktet, vilket fick honom att backa för att inte väcka sin son. Ginny låg längst bort från Harry, nära kanten på den högra delen av sängen, och varken hon eller James såg ut att vara särskilt nära att vakna. Klockan visade knappt halv åtta på morgonen, så Harry gick försiktigt upp från sängen, ut ur sovrummet, och smög försiktigt in i Albus sovrum för att se om han var vaken.

Albus sov fortfarande, men det var väldigt knappt, för han sträckte på sig och gäspade sådär gulligt som bara småbarn lyckas med. Harry satte sig på knä bredvid spjälsängen och betraktade stillsamt hur Albus sakta men säkert vaknade till liv, vilket tog ungefär en halv minut.
”Måjjåån”, sa sedan Albus glatt och log strålande så att ögonen glittrade. Harry log.
”God morgon, Al.” Han lyfte försiktigt upp sin son ur sängen, och tänkte egentligen sätta ner honom på golvet, men istället slog Albus armarna om hans hals och lutade huvudet mot hans axlar. Det var en så underbar stund att de bara stod kvar där, i över tio minuter.

Harry och Albus, eller tja, mest Harry kanske, hann plocka fram ungefär halva frukosten innan Ginny kom ner.
”Sover James fortfarande?” frågade Harry och Ginny nickade, satte sig på en stol, lutade huvudet mot handen tidningen ugglan levererat några minuter tidigare.
”Står det något om oss idag?”
”Nej, jag tror inte det, jag har inte hunnit kolla…” Harry satte sig bredvid henne.
”Bra. Jag har tröttnat på att se mig själv på förstasidorna”, sa Ginny med ett leende.
”Om du tröttnar kan du alltid skilja dig”, retades Harry med henne och hon himlade med ögonen.
”Fungerar din hjärna på morgonen?”
”Va… Eh… Tror det?” Harry rynkade pannan.
”För det första skulle tidningarna bli ännu mer lyckliga då. För det andra…” Ginny skrattade glatt och lade huvudet på sned. ”Jag har ingen lust med det.” Hon lutade sig fram och kysste honom. Kyssen avbröts inte förrän Albus krävde uppmärksamhet genom att klättra upp i Harrys knä.

Jättebra!!!!!!!
Hehe... Kanske lite för många men jag blir så glad av dina kapitel!

Och jag älskar din signatur

Hihi ja, jag älskar den också.
"Not actually. I married her."

Victoire Weasly, du och Josefin_Weasley, ni får babbla en massa på Mugglisträffen om att det är synd att jag inte kan komma. Okej? x)

Är så grymt avundsjuk på alla som får. ;_;
Någon som inte ska gå som kan sörja med mig, hoho?

Jag ska inte ;_; VI SÖRJER </3

Ja ;_;

Åhh...
Här har ni: