En sommarlovskväll framför datorn [SV]

Ida S vi älskar dig ändå c:

Men oh... Vad sorgligt :'( Men när väl isen smälter och du börjar igen är vi här och väntar! Vi kan vara en fläkt som torkar den efter smältningsprocessen och torkar den med glädje! Den är ju så himla bra och vi får väl vänta på sötsaken... Man ska ju inte har FÖR mycket av det goda väl? Hoppas det går bra för dig i skolan och du känner att du vill fortsätta snart!
Vi älskar den och dig ändå!!! ♥

Men buhuhu Ida.
Däremot... Inte skriva fint när jag är trött! Jag blir ju tårögd.

Det där var typ något av det finaste jag läst. Hur kan du vara så jävla(Nu svär jag till och med) duktig med ord? Jag vill också vara sån! (Enligt vissa är jag det. But, well, tack vare min 'kompis' i skolan känner jag mig inte bra. Hon är inte bättre än mig men beter sig verkligen som att hon är det och det får en att tänka så)
Jag kramar tillbaka! ♥
För du är en av de där personerna som är svåra att träffa, men när man väl gör det blir man chockad över hur underbara de är.

Jag är så glad för att jag började läsa denna fanfiction.

Vi väntar tålmodigt, jag förstår att du måste konsentrera dig på skolan!

Den som väntar på nått gått, väntar aldrig för länge! ♥

Men åh, fina Ida♥
Jag förstår verkligen hur du känner, bara slappna av och låt denna ff ligga och vila ett tag, så kanske det helt plötsligt ploppar upp massa ideér och du bara känner hur det kliar i fingrarna efter att få skriva! ♥

Vi vet att det finns annat i livet som måste prioriteras, och vi vet också att man ibland måste ta en paus för att kunna fortsätta.
Ta en paus, ta den tid du behöver. Fortsätt när du känner dig redo, aldrig annars.
För att skriva ska vara kul, inte kännas som en börda över axlarna.

Jag skulle bara vilja säga tack för att du lagt ner så mycket tid till den här, och alla dina andra fanfics. Tack för att du lyst upp mitt liv.
Tack för allt, Ida. ♥♥♥

Trodde först att du hade tänkt sluta helt och hållet, så känner mig typ bara lättad nu. Har inga som helst problem med att vänta på dig. Så länge jag vet att det kommer att komma ett kapitel i sinom tid så kan jag vänta. En månad, ett år, det spelar ingen roll. Skriv när du känner att tiden, orken och inspirationen finns, det är då det blir bäst. Jag, precis som alla andra kommer att vänta.

Jag kan säga att jag tror att jag förstår ungefär hur du känner. Jag är bara 13, men du anar inte hur stressigt jag har det i t.ex. skolan ändå. Jag får nästan panik av bara tanken på gymnasiet och universitetet :$ Men i alla fall, jag kräver inte att du skriver snabbt, jag tycker att det är bäst att du kan skriva när du har tid att göra ett bra arbete för de kommande kapitlen. Så jag väntar så länge det behövs C:

Jag bevakar. Men jag kommer nog att glömma bort att denna finns. Eftersom jag glömt att den fanns idag.

Men jag ska vänta. Jag lovar

Duu, även om du så skulle ta en paus i tre år skulle jag vara kvar.
Den äger och jag kommer fortsätta bevaka tills den är slut.
Jag fattar hur du känner, så ta det lungt och en vacker dag kanske inspirationen flödar?
Jag är kvar till slutet.