PRS Lupple och Emma07

Det var ändå i sig en slags tröst att han påstod det, även om Zach nog skulle behöva envisas en hel del med sig själv innan han riktigt trodde på det innerst inne. Innan han verkligen kunde släppa alla tankar på vad som orsakat det, vad han gjort för fel och så vidare.
"Förlåt." viskade han igen, kröp lite närmare intill honom och satt bara tyst lite för att dra in hans härliga doft och njuta.
"Kan vi inte bara göra ingenting idag? Beställa hem mat eller nåt, och bara lägga oss och se på film eller något i den stilen." bad han viskandes.

Benjamin såg på honom och pussade honom på pannan och nickade.
"Låter som en perfekt plan." Viskade han ärligt.
" Vad vill du ha? Pizza?" Frågade han och såg på honom, fann sig själv vara väldigt hungrig då de nämnde mat.
Han fiskade upp sin mobil från bordet för att vara redo och ringa för att beställa.
Oavsett vad dem skulle ha så ville han ha det nu.
"Sen måste du bestämma vilken film vi ska se." Sa han och la armen mer tätare omkring honom.
" Jag kan se allt, till och med dem jag inte gillar. "Viskade han och visste att Zach visste vilka han menade.
De hade ju några sådana filmer som den ena älskade medan den andre hatade den.

Tänk att en ändå rejält jobbig dag kunde vändå och ändå bli så bra. Han kände sig fortfarande lite... Dämpad kanske. Han var ju inte på sitt bästa humör, men han mådde iallafall betydligt bättre än när han gått hem ifrån jobbet.
Det var utan minsta tvivel bara Benjamins förtjänst. Det kändes som om de pratat mer med varandra nu, mer ordentligt, än på länge och verkligen fått säga mer av det här som legat emellan dem. Det fick dem väl närmare varandra, och det var något Zach verkligen var ett fan av.
Samtidigt gjorde det så otroligt mycket bara att få vara i hans famn, varenda sekund hos honom fick honom ju att känna sig bättre.
"Bestäm maten du så bestämmer jag filmen." log han och sträckte på sig för att placera en puss på hans haka.

Benjamin log svagt av pussen, den betydde så mycket trots att den egentligen inte var speciellt stor.
Den var bara fin.
"Demokratiskt." Viskade han och kramade honom ordentligt en sista gång innan han tvingades att sätta sig med bara en arm om honom för att kunna ringa.
Han ringde för att beställa kinamat,som skulle levereras hem till dem.
"Maten kommer om typ trettio minuter."Sa han lugnt och la bort telefonen och omfamnade honom igen med båda armarna.

Bara att sitta här med honom, var så härligt.
Det betydde så mycket.
Han lutade sig helt mot honom och satte sig mer bekvämt, njöt för fulla drag här bredvid honom.
"Ska vi börja se på nåt redan nu eller börja när vi fått maten?" frågade han med ett litet leende emot honom.

" Vi börjar redan nu så fortsätter vi bara när maten kommit." Sa han med ett leende och gav honom en puss på kinden.
Efter ungefär trettio minuter så ringde Benjamins mobil och han svarade, gav Zach en lätt kyss på pannan för att sedan gå till hallen och ta emot maten och betalde.
Han låste dörren efter budet och gick in till köket för att ta med bestick för att sedan gå in med maten och besticken till vardagsrummet.
Han dukade upp och började sedan äta av sin mat, han var otroligt hungrig.

Zacharias hade en härlig stund även om de bara satt och såg på film, men allt sånt var guld värt med honom.
Det var egentligen först då maten kom och han började äta som han insåg hur otroligt hungrig han var. Han hade inte ätit sedan frukosten, det hade ju blivit lite ändringar och allt på jobbet när han gick hem så någon lunch hade det inte blivit något med.
"Bra val, det var jättegott." log han lätt emot honom.

Benjamin såg på honom, log av berömmet och även om det egentligen var ganska lite beröm, ganska sådär vardagligt så kändes det som om han växte flera meter av hans ord.
Han såg på honom med lyckliga ögon.
"Kul att du tyckte det." Viskade han med ett svagt leende för att sedan äta upp sitt och ställa undan det, la sig ned i soffan och väntade på att hans älskling skulle bli klar så han kunde hålla om honom ordentligt.

Bara att se honom så glad var otroligt härligt. Så fint, han älskade ju att se sin älskling lycklig - allt annat var svårt att se, ärligt talat.
Han kände sig lyckligare än på länge, och han visste precis varför. Saker och ting kändes otroligt mycket bättre emellan dem två, och det gjorde så mycket. Det fick honom väldigt mycket lugnare med, för trots allt var det ju dem här slitningarna som gjorde väldigt mycket av varför han mått som han gjort det sista. Han behövde Benjamin som sin klippa, något annat fanns inte. Då han också ätit upp ställde han undan det lite för stunden för att strax istället krypa ner intill honom.

Benjamin la armarna omkring honom och pussade hans nacke mjukt.
" Bättre." Viskade han leendes och riktade sedan blicken mot filmen, men fann den oerhört tråkig om man jämförde med det som låg framför honom- hans älskling.
Och valde därför att bara iaktta honom vilket var mer än okej för honom.
Det var perfekt.
Det kändes bättre mellan dem, han kände sig på bättre humör och det verkade även Zach göra- må bättre överlag.
Han drog försiktigt en filt om de båda för att sedan lägga armarna om honom igen.