Privat Rollspel [Lupple & Zora]

Akari skrattar till när han sa komsi komsi, hon tog hans hand och följde med honom. Hon satt sig i hans knä och log till och besvarade kyssen
-väldigt
sa hon mjukt mot hans läppar, hon var faktiskt smått påverkad så lite det klickade med allt just nu

Han smekte hennes hår lätt och kysste henne igen innan han lyfte bort henne för att gå och tvätta händerna.

Akari log till bara mot hans läppar inann han lyfte bort henne. hon såg efter honomo oc hsuckar tyst, tvätta händer kunde han faktiskt gjort innan och inte förstöra. Hon störde sig lite på det och det kunde mna nog se i hennes ögon om man kollade noggrant, hon var en liten kontrollfreak. Hon rättar på håret tyst och lyssnar på varje drag han gjorde

Han kom ganska snart tillbaka och satte sig i soffan igen.
"Kom på att du inte gillar röklukt." Sa han och smekte hennes kind.
"Le Akari, det är mycket finare." Sa han och kysste henne mjukt på läpparna.

~skutt~
Det hade inte varit så bra avslut för Akari eller Theodore.. Akari hade blivit rreidgt av över något som hon inte hade kom ihåg varför. Det hade bara slutat med hon bokstavligen hade lämnat honom i hans lägenhet. hon hade inte ens sagt något om hon gick.. Men det hade inte slutat så väl, hon minns inte mycket alls. Hade varit mörkt och sen smällen och allt svart.. Hon hade inte alls varit med i allt och vaknat i ambulans men sen hade allt åter blivit svart...

En ung kvinna satt vid sjukhussängen och tänkte på saker, var en äldre kivnna med satt och strök Akaris hår och visade något på japanska. medan den yngre satt och kolldae på dörren, hon hade bett läarna ringa den där theodre.. hon behövde hans vartion..

Theodore satt irriterad i sin lägenhet och tänkte igenom allting. Allt med Akari var komplicerat, dom kunde inte göra någonting. Dom kunde inte gå vart som helst. Hon ville inte festa. Hon ville ja? Vad tusan ville hon? Han slog irriterat in handen i sitt bord innan han reste sig upp och tog fram lite sprit, skulle precis hälla upp när telefonen ringde.
Han svarade irriterat och blev chockad över vem det var. Sjukhuset? Hans första rädsla var att nått hade hänt hans familj och han var redan vid dörren när de förklarade att något hade hänt Akari. En olycka.

Theo kunde aldrig ha förutspått hur det skulle få honom att känna, han gled tafatt ned på golvet och stirrade tomt framför sig.
"Hur mår hon? " Frågade han oroligt och stammande men han försökte låta lugn och behärskad.
"Intensiven. Hennes familj hade bett dom ringa honom. Han kunde nästan ha börjat skratta- var detta ett skämt?
" Hon ligger på centralsjukhuset. Du borde komma hit." Sa personen som ringde innan hon la på och Theo reste sig upp efter mycket om och men, drog på sig ett par skor och en jacka och satte sig i bilen och körde till sjukhuset.

Han var där väldigt fort och tände en cigg medan han gick över parkeringen mot entrén. Väl framme fimpade han ciggen och gick in, fick vägbeskrivning till hennes rum och stod snart utanför innan han tvingade upp dörren och gick raka vägen mot Akari.
"Åh babe, hur är det?" Viskade han och smekte henne försiktigt över håret. Han kunde inte bry sig mindre om de som satt i hennes rum. De var inte intressanta. Akari var den enda viktiga just nu.

Den unga kvinnan såg upp när dörren öpnao och drog snabbt handne mot den äldre kivnnan som direkt såg ilsket på Theodore.
-Du inser detta är ditt fel va?!
utbrast den äldre kvinnan nu, Akaris mor och den yngre kvinann såg ner i marken. Man såg hon inte ville något illa alls utan bara var där.
-Akari hör nog, men hon har fått smärststillande så tror inte hon kommer diekt svara.
sa den yngre kvinnan mjukt nu och den äldre kvinna hade stormat rummet i ilska
-Förlåt för Akarsi mor, hon gillar ingen som rör hennes dotter, var glad inte fadern är här
sa hon mjukt och reser sig och såg p honom
-ska låta er vara ifred..
sa hon tyst för hon såg akari hade vkanat och blickat modern som hade stormat
-du viskar för tyst, hör inte
sa Akari plötsligt till Theodre

Theodore såg ilsket på kvinnan som skyllde detta på honom, han hade god lust att säga ett och annat till henne men följde henne bara kallt med blicken när hon stormade ut från rummet.
Han vände sedan blicken mot den andra kvinnan och lyssnade på henne. Men sa inget han förmådde sig inte att säga något till henne. Vad skulle han säga? Men nickade lite åt hennes ord om att låta dem vara ifred.

Theo vände snabbt blicken mot Akari när hon började prata. "Åh Akari. Vad fan?" Sa han och gestikulerade mot hennes kropp och rummet.
"Vad hände?" Sa han och tog hennes hand försiktigt och satte sig på en stol bredvid sängen.

Kvinan log till och reser sig tyst helt och lämnade rummet..

Akari såg på honom snabbt
-inte vet jag, minns typ inget fatikst så fråga inte mig.
sa hon envist tyst och suckar tyst och granskar rummet lite, hon såg sen på honom när han satt sig och tog hennes hand mjukt. Hon kände sig trygg i hans närhet trots hon hade varit redigt arg på honom tidigare. hon försökte minnas vad som hade hänt för hans skull men kom inte så långt i tänkandes.
-Enligt Jane, påkörd.
sa hon ärligt och menade på kvinnan som hade lämnat dem, kusinen. Akari såg tyst på Theo snabbt och sen bort igen i sina tankar

Theo såg på henne och nickade.
"Okej, du behöver inte anstränga dig. Du måste vila." Sa han och smekte henne försiktigt över pannan och kinden.
Det syntes över hela hans ansikte hur orolig han var.
Han lyfte hennes hand lite och sänkte ned huvudet och pussade henne försiktigt på handryggen.
"Jag är ledsen att vi bråkade." Sa han och såg på henne.