Hush, hush PRS Emma07 och wolfy

Gåshuden kom krypande över hennes kropp igen, av välbehag mer än någonting annat. Då hon slog upp ögonen för att se på honom glömde hon nästan bort att andas. Det fanns ingenting hon inte ville göra med honom just nu. Hennes händer vandrade över hans kropp, stannade upp vid hans rygg för att pressa naglarna mot hans hud. Än en gång var poängen inte att göra honom illa, utan mer för att få honom att förstå hur mycket hon längtade efter honom vid det här laget. Ingalunda var det en uppmuntran att han skulle skynda på sig - hans läppar behövde aldrig lämna hennes hud.

Ederel tyckte sig ana att det var ganska lyckat än så länge, vilket lockade fram ett litet leende på hans läppar. Dock tänkte han fortfarande inte skynda sig i onödan, lät istället både händerna och hans kyssande i sakta mak fortsätta längre ner för att ägna sig åt alla delar av hennes kropp, vilket den sannerligen förtjänade. Fingrarna lät han strax slinka in under troslinningen för att dra av också dem, insåg först nu hur länge de haft alldeles för mycket kläder på kroppen med varandra.

Trots att Grace älskade uppmärksamheten han visade hennes kropp, så skulle inte hela stunden handla enbart om henne. Hon vände på dem då hon låg över honom. Med ett litet leende kysste hon hans läppar innan hon lät händerna utforska hans kropp. Läpparna lämnade små men utsökta kyssar från hans hals och neråt, hon jobbade sig sakta men säkert över varje del av honom. Varje millimeter förtjänade uppmärksamhet och hon kunde ju inte annat än avguda hans kropp. Ederel var ett mästerverk som hon kunde ägna all tid i världen att beundra.
Då de senare var klara la hon sig ner på rygg bredvid honom, pussade honom på axeln och andades långsamt ut samtidigt som hon vände upp blicken till taket.

Ederel fick aldrig nog utav henne, hela hennes sätt var bara så perfekt, härligt, gulligt - han kunde hitta en hel mängd ord att beskriva henne med, och ändå skulle de inte vara tillräckliga. Det gick inte att beskriva Grace på ett bra sätt som gjorde henne till rätta, lika lite som det gick att beskriva den villkorslösa kärleken han kände till henne. Efter att ha ägnat några sekunder åt att andas ut lite dröjde det inte länge förräns blicken drogs till henne igen, lade armarna om henne för att dra in henne i en simpel men ack så kärleksfull kram för det. En del av honom ville ut och utforska staden, men en del av honom var också mer än nöjd med att bara ligga kvar här och bara krama henne resten av kvällen.
"Tycker du vi borde klä på oss och ge oss ut?" frågade han efter en stund, även om han gärna var kvar här så skulle han vara precis lika nöjd över att ge sig ut och upptäcka Paris med henne redan ikväll.

Att bara ligga tätt intill honom, med hans armar om sig, utan att säga ett ord var fridfullt. Att ha stunder som denna var viktigt för henne. Det var viktigt att känna sig så bekväm i en annan persons sällskap att en lång tystnad inte kändes stel. Grace sträckte tillslut på sig för att pussa honom vid mungipan, missade med flit hans läppar.
"Jag ska bara duscha först," log hon innan hon lämnade sängen för att skutta iväg mot badrummet. Trots att hon inte skulle ha någonting emot att stanna inne på rummet med honom för resten av kvällen, så skulle det bli spännande att upptäcka Paris vid hans sida.

Ederel flinade till lite av den där pussen, tvivlade inte en sekund på att hon retades med honom - men han fick väl komma på ett sätt att göra upp för det senare istället. Just nu såg han istället först efter henne för att med en lätt suck kliva upp och börja klä på sig igen. I väntan på att hon skulle återvända ifrån badrummet slog han sig ner och kollade igenom nån slags broschyr eller katalog som låg vid skrivbordet, inte helt utan plan. Skulle han nu göra slag i saken och våga fråga henne igen, så behövde han ju något ställe att göra det på. Just nu hade han väl två planer - han skulle se lite idag och så ifall det var något särskilt ställe hon fastnade för eller som verkade fint när de gick runt i stan, och annars skulle han försöka hitta en fin restaurang. Men han ville i vilket fall som helst försöka göra det mer ordentligt den här gången, mer speciellt ifrån förra gången när han "bara" gett ringen till henne som present.

Då hon duschat klart blåste hon håret torrt innan hon smorde in kroppen med body lotion. Trots att hon inte led av torr hud så ville hon ta väl hand om den. Några minuter senare hade hon fått på sig kläder och kände sig därmed redo att ge sig av på äventyr tillsammans med Ederel.
"Kom," uppmanade hon honom med mjuk röst och sträckte ut handen innan hon lämnade rummet. Med tanke på att hennes kunskap i franska var så gott som obefintlig, så hoppades hon på att det inte skulle uppstå några problem under resans gång. Så som hon hade förstått det var fransmän stolta över deras språk och pratade inte gärna engelska.

Det dröjde inte så länge förräns hon dök upp igen, vilket var lite av en lättnad för Ederel - han hade ingen lust att sitta där och vänta hur länge som helst, utan såg fram emot att komma ut och upptäcka staden med sin älskling. Han var inte sen med att resa sig upp och följa efter henne ut då hon återvänt, tog leendes hennes hand för att ta sig ut ifrån hotellet.
"Vad sägs om att gå en tur och bara se oss om, och så ser vi ifall vi hittar något mysigt ställe att äta på på vägen?" föreslog han leendes, misstänkte redan att de närmsta dagarna här med henne skulle bli underbara. Men hur skulle de kunna bli något annat när han tillbringade dem ihop med henne? Eller ja, ifall hans plan inte blev så lyckad kanske de skulle kunna bli annat - men han var inte alltför orolig för den saken.

"Monsieur, mademoiselle," log kvinnan i receptionen. Hon sa någonting mer på franska också som Grace inte uppfattade, men hon skulle nog våga sig på att gissa att det betydde något i stil med att de skulle ha en bra dag. Med ett leende tittade hon upp på sin älskade då de kommit ut på gatan.
"Det låter bra." Världens äventyr behövde de inte ge sig av på under deras första eftermiddag där, det räckte gott och väl med att de promenerade runt i det närmaste området och såg sig om. De skulle ha flera dagar på sig att bekanta sig med andra delar av Paris.

Så snart de kommit utanför hotellet vände han blicken emot henne och log stort, en ganska vanlig inverkan hon brukade ha på honom. Det räckte med en blick för att få honom lycklig. Och bara tanken på den kommande veckan gjorde ju bara saken bättre.
"Då så. Men nu när jag äntligen fått reda på vart vi skulle, vad fick dig att välja just Paris?" frågade han nyfiket, samtidigt som han började gå - han valde egentligen ett håll mest på måfå, men det verkade vara lyckat med tanke på att det redan var vackert upplyst och lite längre fram verkade ligga någon slags mindre park med nån marmorfontän i. Alltså ganska lyckat tack vare att där redan fanns nån sevärdhet, men å andra sidan verkade det finnas runt varje hörn i Paris.