Love or not - PRS botilia1 och Emma07

Matthew log mjukt emot henne och följde med dit.
"Tack. Jag vill bara få njuta av att vara hemma igen utan att det ska behöva vara så formellt", sade han ärligt, han behövde dessutom fortfarande ta det lugnt och vila en hel del. Vilket också märktes lite, bara att resa hit hade tagit på krafterna. Han nickade lite.
"Jo du har rätt", sade han, drog av sig sen för att försiktigt resa sig upp på jakt efter en ny.

Catherine placerade honom en gång till på sängen.
- jag fixar det älskling, sätt dig tillrätta sa hon och gick till hans garderob och tog en som var lite lösare och skönare. Samma tjänsteflicka och en yill kom in med vars en bricka. På den ena stod två tallrikar med hans favoritmat och på den andra stod två stycken skålar med pannacotta och bär och även en chokladkartong.
- tack så mycket sa Catherine och tjänsteflickorna neg innan de gick ut. Catherine satte den första brickan i sitt knä på sängen och satte sig till rätta.
- jag hoppas du är hungrig sa hon mjukt.

Matthew log lite och satte sig igen, även om han ville ordna saker själv så hade han ändå ont ännu och det var en lättnad att få hjälp. Även om han kanske inte skulle vilja erkänna det själv.
"Tack", sade han och tog emot den nya för att sedan dra på sig den och sätta sig ordentligt. Han log och såg på henne, lade armen omkring hennes rygg för att mjukt kyssa hennes läppar.
"Det är jag verkligen. Tack", sade han mjukt.

Catherine besvarade mjukt kyssen och smekte mjukt hans kind innan hon satte brickan i hans knä och själv började äta.
- jag sa att de skulle laga din favoriträtt, jag kan tänka att sjukhusmaten inte var särskilt god sa hon mjukt och hällde upp ett glas dricka åt honom som hon satte på nattduksbordet. Hon lutade huvudet mot hans axel och fortsatte tyst äta.
- Måste bandagen fortfarande bytas? Frågade hon tyst.

Matthew skrattade lätt till och skakade lätt på huvudet.
"Nej, bra kan man då verkligen inte kalla den", sade han med ett leende, tog emot brickan och började äta utav den. Matlagningen här hemma var ännu en sak han saknat, som var helt annorlunda än det dem hade i kriget.
"Jag har då saknat ordentlig mat", sade han och nickade sedan lite.
"Ja, men inte lika ofta nu", sade han.

Hon granskade honom lätt.
- ja det kan jag förstå, det kan inte varit så gott där ute heller sa hon mjukt. Hon kände en stöt av illamående och la ifrån sig gaffeln. Under den senaste veckan hade hon haft väldigt mycket gravid-illamående. Hon la mjukt ifrån sig tallriken men sa ingenting om det, förhoppningsvis la han inte märke till att hon knappt ätit något. Catherine kröp ihop i hans famn och lekte med hans skjorta.

Matthew nickade lätt.
"Ja det kan man lugnt säga", sade han, han hade inte varit särskilt förtjust i den. Han lade armen om henne, gav hennes panna en mjuk puss. Han kunde inte undgå att märka att hon knappt ätit. Även om han inte var mycket bättre själv, han var ju inte helt frisk ännu vilket hade sina biverkningar.
"Är du okej?", frågade han mjukt.

Hon nickade mjukt och såg upp på honom.
- ja, jag har bara mått väldigt illa denna veckan och jag känner inte att jag behöver kräkas det första jag gör när du kommer hem sa hon och skrattade mjukt till innan hon la handen på sin mage och smekte den mjukt. Det var en rörelse hon egentligen inte ens tänkte på att hon gjorde utan handen hamnade ofta där ändå. Det kändes helt enkelt så naturligt.

Matthew vilade blicken på henne, vilket ju var ett mycket bra ställe att ha den på.
"Du behöver fortfarande äta ordentligt för det", sade han mjukt, han hade ju åtminstone lite erfarenhet utav gravida sedan innan även om det inte slutat vidare bra. Han skrattade lätt till.
"Och tro mig, efter att ha varit på sjukhuset så länge är jag rätt van vid folk som kräks", sade han med ett litet leende.

Hon kunde inte låta bli att skratta svagt.
- jo jag kan faktiskt tänka mig det, jag hoppas att nästa gång vi befinner oss på sjukhuset så är det för att den lille vill komma ut sa hon med ett litet leende och granskade honom lätt. En av deras tjänarinnor kom in.
- ni har ett besök av miss Clark, hon är väldigt upprörd. är det okej om jag släpper in henne? Frågade hon och neg mjukt. Miss Clark var en av Catherines närmsta väninnor. Catherine såg på Matthew, det var han som var utkommen från sjukhus så hon ville att han skulle bestämma om det var okej att hon kom in.